Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på hur resultaten från sömnforskningen skall tas till vara i organiseringen av skolverksamheten.
Trots att elevinflytandet generellt har ökat i skolan så återstår mycket att göra. Till exempel ges det litet, om ens något, utrymme för eleverna att själva styra vilken tid de vill börja dagen.
Det finns forskning som visar att skoltiderna är dåligt anpassade till ungdomars biologiska klocka och att ungdomar behöver sova ut om morgnarna. Till exempel menar sömnforskaren Mary Carskadon att tonåringar skulle prestera bättre om de började skolan en timme senare.
Att ungdomar är kvällspigga och morgontrötta samt har större sömnbehov än vuxna kan anses belagt. I en studie gjord vid Karolinska Institutet har man också funnit att ”långsovare” som sover i snitt 8,5 timmar på vardagar och nästan 10 timmar på helgen hade sämre resultat i skolan.
Flickorna var överrepresenterade i den här gruppen och hypotesen är att det finns ett samband med puberteten. Enligt professor Torbjörn Åkerstedt ökar sömnbehovet när man går in i puberteten och sömnighetsgraden stiger markant på grund av hormonomställning. Det innebär, enligt Åkerstedt, att tonåringar har ett stort sömnunderskott.
Skolan finns ju till för barnen. Verksamheten måste därför planeras utifrån eleverna och deras behov. Det betyder att den kunskap som finns inom sömnforskningen måste tas tillvara. Ett sätt att göra skolan mer barnvänlig, öka elevinflytandet och erbjuda bättre förutsättningar för ett bra studieresultatet kan vara att införa någon form av flexibel start på skoldagen.
Jag menar att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att närmare utreda hur resultaten från sömnforskningen bättre tas tillvara i organiseringen av skolverksamheten.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Camilla Sköld Jansson (v) |