Riksdagen begär att regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att följa och sprida arbetet med EQ till fler skolor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av forskning om emotionell intelligens.
Vi ser allt större behov av att i skolan arbeta än mer intensivt med värderingar och livsstilsfrågor. Att ge elever utrymme att reflektera, diskutera och förstå känslor måste prioriteras högre i skolan. Detta är nog så viktigt i sig, men också för att förhindra många av de problem vi ser i dagens skola. Att ha en trygg skola är oerhört viktigt för barns och ungdomars lärande. När skolverket i november 2002 presenterade en nationell kartläggning av olika former av kränkande behandling visades ett nedslående resultat. Tyvärr är det vanligt att barn blir kränkta i den svenska skolan dagligen. De allra flesta (84 procent) av alla kränkningar uppgavs av eleverna själva ske utanför klassrummet, vid toaletter, korridorer, uppehållsrum och utomhus m.m., ställen där de vuxna inte alltid är lika närvarande och har uppsikt. Därför har Värdegrundcentrum arbetat med att studera vidare just de informella lärmiljöerna och de kränkande behandlingar som sker där.
Mobbningen är ett stort problem i skolan. Alla barn ska kunna gå till skolan utan att känna sig rädda och utan att bli utsatta för mobbning. Tyvärr vet vi ju att det inte förhåller sig på det sättet. Myndigheten för skolutveckling har ett regeringsuppdrag att arbeta mot mobbningen i skolan och ta fram lärande exempel på handlingsprogram och arbetssätt.
Den psykiska ohälsan hos barn- och ungdomar har ökat de senaste åren och allt fler barn söker hjälp hos t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin.
Det finns många som på ett bra sätt arbetar förebyggande mot mobbning. Ett av de mer genomgripande sätten att arbeta mot mobbning, men också med värdegrundsfrågor i ett betydligt vidare perspektiv, är EQ (emotionell intelligens). Känslomässig intelligens, emotionell intelligens – förkortad EQ – är förmågan att tolka och förstå våra egna äkta känslor och dra adekvata slutsatser därav. Detta arbetssätt har visats sig ha stora framgångar i bland annat USA, men inte fått så stor spridning i Sverige ännu. Men ett antal skolor i Sverige har arbetat med EQ integrerat i undervisningen och det har visat sig ge mycket goda resultat.
Emotionell intelligens har sedan en tid diskuterats en del i arbetslivet, men kanske inte i lika hög grad i skolans värld. Många menar väl idag att traditionella faktakunskaper inte är tillräckligt för att förbereda sig för ett framtida yrkesliv. Begreppet har sedan det etablerades av de amerikanska psykologerna Peter Salovey och John Mayer på 1990-talet blivit mer känt även i Sverige. Howard Gardner talade i sin bok ”De sju intelligenserna” om behovet av en vidare definition av intelligens. I Sverige har framför allt Bodil Wennberg utvecklat hur emotionell intelligens skulle kunna användas i skolan för att utveckla elevens hela intellekt och självkänsla.
I de skolor där man arbetar med EQ arbetar man utifrån ett material för undervisning, ”EQ i skolan”, med en utvecklingsmetod som kallas EQ-trappan och har formulerats av Bodil Wennberg. EQ-trappan innebär att man arbetar med att utvecklas emotionellt i fem steg. Det börjar med att man ska kunna identifiera sina egna känslor för att sedan gå vidare till att förstå andras känslor, ta ansvar för sitt beteende, kunna kommunicera och slutligen hantera konfliktsituationer. Det innebär i dessa skolor att man både infört EQ på schemat som eget ämne och att det integreras i övriga ämnen och hela skolans arbete. All personal får utbildning i EQ, inte bara lärare utan också övrig personal, t.ex. skolbespisningspersonalen. All nyanställd personal får också grundutbildning och man jobbar med kontinuerlig fortbildning. På EQ-lektionerna jobbar eleverna med olika konkreta övningar som tränar förmågan att förstå och uttrycka sina känslor. Ett huvudsyfte är att skapa ett icke-fördömande förhållningssätt hos både barn och vuxna. Mycket tid läggs ner på att lära eleverna hantera problem och konflikter på ett sätt som gör att de inte förvärras. Att lära sig en handlingsberedskap för att reda ut en konflikt.
På tre skolor i Stockholmsområdet, Enbacksskolan i Tensta, Husbygårdsskolan i Kista och Ellagårdsskolan i Täby, följs projektet och utvärderas av pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Personalen och barnen på dessa skolor ser att de får en tryggare, lugnare arbetsmiljö som är icke-fördömande. Personalen arbetar mycket med sina egna attityder också för att ej kränka barn. Arbetsmiljön för både personal och elever har på dessa skolor blivit bättre anser de. Ett viktigt resultat är att antalet mobbningsfall har blivit betydligt färre sedan arbetet startade. Barnen presterar också bättre i de övriga ämnena om de har kunskaper i EQ har det visats sig. En positiv sak som lyfts fram på skolorna är att man har fått en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt. De ser en större tolerans för varandra och djupare förståelse. De kan också se att personalen blivit mer lyhörd för barnens känslor.
EQ har använts länge i undervisningen i skolor USA. I skolor i New Haven utanför New York har man haft EQ, eller social skills, på schemat sedan 1986. Det var ett område med stora problem i skolorna och med droger. Företrädare för staden tog tillsammans med två forskare initiativ till metoder för att träna elevernas känslomässiga färdigheter. De införde då social kompetens på schemat i stadens skolor. Yaleuniversitetet utvärderar verksamheten vartannat år och resultaten har varit positiva. Undersökningar i USA, där man arbetar med socialt och emotionellt lärande, har redovisat positiva resultat i form av bättre impulskontroll, bättre uppförande, ökad förmåga att handskas med oro och ängslan, ökad förmåga att lösa mellanpersonliga konflikter samt minskat kriminellt beteende, minskat användande av droger och minskad utslagning i skolan.
Självklart finns det många olika goda metoder för att jobba med värdegrundsfrågor, men om det nu finns ett som visat sig ge goda resultat och där det finns vetenskapliga studier finns det ett stort värde i att sprida dessa idéer till fler skolor. Därför bör myndigheten för skolutveckling ta ansvar för att sprida dessa idéer och metoder till fler skolor. Det är också viktigt att sprida de resultat man kan se från de pågående projekten. Detta kan med fördel integreras i myndighetens värdegrundsarbete. Det är också viktigt att uttala behovet av att forskning kring emotionell intelligens fortsätter och att man fortsätter att följa och utvärdera pågående projekt vetenskapligt.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |