Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att vad i motionen anförs om att göra en översyn av organisationen samt reglerna för bedömning och översättning av högskoleutbildningar från andra länder.
Hanteringen och värderingen av utländska utbildningar och kompetens är i otakt med det nya Sverige. Beteenden och attityder har skapat en minst sagt paradoxal situation. Samtidigt som arbetsbristen börjar göra sig synlig på flera områden är arbetslösheten hög bland utbildade och kompetenta personer med utländsk bakgrund.
Människor bromsas när de kommer till Sverige, istället för att tillvaratas. Dagens gammalmodiga värderingssystem tvingar människor med utländsk bakgrund tillbaka till skolbänken under onödigt långa tider. Dagens ineffektiva system äventyrar dessutom Sveriges tillväxt och välstånd.
Ett modernt och flexibelt värderingssystem av utländska utbildningar är en viktig värdemätare på hur utvecklat och fördomsfritt ett land är. Sveriges system har flera brister. Idag är, enkelt uttryckt, kompetensen att värdera personers utbildningar och examina utspridd på flera myndigheter och verk. Högskoleverket värderar utländska högre utbildningar endast för yrkesverksamhet. Verket värderar endast avslutade utbildningar. Värderingarna är avsedda att fungera som rekommendationer för arbetsgivarna. Men sedan finns det en rad undantag. Socialstyrelsen bedömer slutförda utländska utbildningar på vårdområdet, Jordbruksverket ansvarar för veterinärutbildningarna, Luftfartsverket ansvarar för yrkena pilot, helikopterförare och flygtekniker och Sjöfartsverket bedömer sjöbefälsutbildningar. Det är däremot Verket för högre studier som står för värderingen av betyg som avses att användas för att söka in på högskolor och universitet.
Men dessa värderingar är endast rekommendationer. Universitet och högskolor gör sedan egna bedömningar och är suveräna. Det gäller både avslutade och oavslutade utbildningar. Det kan få till följd att samma utbildning värderas olika av olika instanser.
Det finns fler strukturer som hindrar från att man bättre tar tillvara invandrad kompetens. Det finns exempelvis regler som gör att en icke-EU-medborgare, som trots att han/hon utbildat sig i EU, inte får tillgodoräkna sig sin utbildning i Sverige, något som andra EU-medborgare får.
Valideringsdelegationen som ska tillsättas av regeringen är ett steg i rätt riktning. Den ska beakta de resultat och erfarenheter som finns från tidigare försöksverksamheter med fokus på utländsk yrkeskompetens. Denna försöksverksamhet startade inom den s.k. Valideringsutredningen och har bedrivits i åtta kommuner.
I dessa skedde validering främst mot den svenska gymnasieskolans utbildningar och i relation till de krav som ställs för olika yrken i Sverige. Det har varit ett sätt att ytterligare korta utbildnings- och introduktionstiden för invandrare. Tyvärr har hittills detta arbete inte fokuserats för att ta vara på högre utbildad invandrad kompetens.
Även om det numera i bästa fall finns skräddarsydda program för nyanlända högutbildade akademiker på flera ställen i Sverige, där delar av introduktionen är förlagd på högskolor, där det ingår en praktikperiod och där varje deltagare till och med får en personlig mentor samt studie- och yrkesvägledning kan mer göras.
Det vore logiskt, och mer anpassat till den internationaliserade värld vi lever i, att det endast fanns en instans, en myndighet eller ett verk, som hanterade alla värderingsärenden.
I somras fattade regeringen beslut om att se över reglerna för bedömning och översättning av utländska utbildningar inom vård- och utbildningssektorn, med målet att göra dem generösare. Men varför begränsade sig regeringen till denna sektor?
Redan idag har vissa kommuner använt sig av andra metoder för att kringgå stela nationella bedömningsregler. Malmö kommun har, tillsammans med Malmö högskola, skapat en utbildning där utländska pedagoger får en svensk lärarbehörighet på halva den tid som en ordinarie lärarutbildning är. Samtidigt har staden mer eller mindre lovat dem som genomgår utbildningen anställningsgaranti. Sådana initiativ måste uppmuntras.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Luciano Astudillo (s) |