Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om retorikens plats i skolans undervisning.
Retorik, alltså vältalighet, skapades redan under antiken och var under lång tid ett centralt ämne i undervisningen. Ett helt regelsystem utformades för talekonsten. Det blev viktigt att genom utbildning lära sig att behärska dessa regler för att bli en framgångsrik man inom till exempel politiken. Naturligtvis var det en färdighet som framför allt männen ansågs behöva behärska.
Idag finns det ett förnyat intresse för retoriken, talekonsten. Begreppets användningsområde har också vidgats till att omfatta andra former av kommunikation. Detta har skett mot bakgrund av att vi lever i ett kommunikationssamhälle där vi översköljs av information och budskap i många olika former. Det räcker att nämna reklamen.
Om retoriken förr i tiden var ett redskap för överklassen kan vi idag i stället betrakta den från demokratisk synpunkt. I ett demokratiskt samhälle ska alla kunna göra sin röst hörd. Jag anser därför att ämnet retorik ska ges plats i skolans undervisning. Det ska givetvis ske utifrån ett bredare perspektiv än vad som förr var fallet. Grunden ska dock vara densamma – att ge människor kunskaper att våga framföra sina åsikter men också att lära sig respektera andras uppfattning i ett demokratiskt samtal. Ett annat angeläget tema i undervisningen bör vara att uppöva människors kritiska förmåga inför olika budskap. Det gäller till exempel reklamens budskap men också politikens.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Agneta Ringman (s) |