Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tilldela Högskolan i Gävle vetenskapsområdet Teknik.
Gävle har stora problem på arbetsmarknaden. Det senaste året har arbetslösheten ökat med 20 procent samtidigt som aktivitetsstödet har dragits in med motsvarande procent. Ungdomsarbetslösheten är ett stort problem och utbildningsnivån är låg i länet. Ericsson har under de senaste åren varslat flera tusen arbetare och regionen är av tradition beroende av de större industriernas expansion och utveckling.
Hans Karlsson redovisade förra året det uppdrag regeringen tilldelade honom med anledning av Ericssons varsel och neddragningar i Sverige (N2001/4891/A). I Karlssons rapport beskrevs att situationen på arbetsmarknaden är sämre i Gävle än i andra drabbade orter som Linköping och Kumla. Den öppna arbetslösheten är högre i Gävle än i landet som helhet och karakteristiskt är den omfattande ungdomsarbetslösheten och en långvarig arbetslöshet bland äldre. Karlssons slutsats var att inget för närvarande tyder på att arbetsmarknadsläget i Gävle kommer att förbättras påtagligt under den tid som Ericssons stödprogram pågår. I rapporten angavs att Gävle tillhör en region med omfattande omställningsproblem. Rapporten förväntades leda till långsiktiga förslag och satsningar i syfte att genom statligt stöd stärka regionens och kommunens utveckling.
Gävle kommun utarbetade tillsammans med högskolan och andra aktörer i Gävle ett ambitiöst förslag för att utveckla Gävle. Satsningar på utbildning, forskning och utveckling har stor positiv betydelse för utvecklingen lokalt och regionalt. Närheten till en expanderande högskola har redan märkts i form av ökat intresse för postgymnasial utbildning bland regionens ungdomar, och i kombination med Kunskapslyftet öppnas valmöjligheter för återkommande utbildning och kompetensutveckling på högskolenivå för nya kategorier. I ett regionalt perspektiv behöver dock övergången till högre utbildning öka i än större omfattning.
Högskolan i Gävle har en hög ambitionsnivå vad gäller att växa vidare med siktet inställt på att få ansvar för forskarutbildning och universitetsstatus, och har aktualiserat ett antal välmotiverade utvecklingsprojekt, bl a förslag om lantmätarutbildning, forskning inom telekommunikation och utvecklingsbolag för finansiellt stöd i innovationssystemet. Högskolans profilområden anknyter alltså väl till Gävle Samhällsbyggarstaden och Lantmäteriets verksamheter med bl a forskning inom GIS-området, m.m.
Redan för flera år sedan beslöt högskolans styrelse att sträva mot universitetsstatus. Ett första etappmål skulle vara att få rätten till vetenskapsområdena Teknik respektive Humaniora och samhällsvetenskap.
Högskolan i Gävle har spetsforskning av nationellt intresse inom sina nischområden. Området Samhällsbyggnad ger goda exempel – geografiska informationssystem, energi och inneklimat, materialteknik – för att nämna några. Det är även av nationellt intresse att kunna utnyttja den handledarkompetens som finns i Högskolan i Gävle för att öka produktionen av forskarutbildade.
Högskolan i Gävle har varit framgångsrik i att knyta till sig avancerade forskarmiljöer av nationell och internationell betydelse som Byggd miljö i Gävle och Belastningsskadecentrum.
Från ett regionalt perspektiv finns flera goda skäl till varför Högskolan i Gävle bör få egen forskarutbildning. Ungdomarna i Gävleborgs län och studenterna vid Högskolan i Gävle bör ha samma möjligheter som ungdomarna i landet i stort att skaffa sig en forskarutbildning. En egen forskarutbildning skulle också kunna stimulera högutbildade ungdomar att söka sig till eller stanna i regionen samt intressera högteknologiska företag att etablera sig här.
Ytterligare ett mycket starkt skäl till att vilja ha vetenskapsområdet Teknik är att det skulle stärka framtidstro och självmedvetande i regionen och kunna bidra till nyföretagande och företagsetableringar. Utvecklingen av Gävleborgsregionen skulle gynnas av en egen forskarutbildning.
I regeringsförklaringen står det att ”Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Examinationen i forskarutbildningen ska fördubblas. Därför stärks grundforskningen och utbyggnaden av forskarutbildningen fortsätter”. Mot bakgrund av detta ser jag det som ett naturligt led såväl ur ett nationellt som ett regionalt perspektiv, att det finns mycket goda skäl att tilldela Högskolan i Gävle vetenskapsområdet Teknik.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |