Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskolan i Gävle bör tilldelas forskarutbildning inom området teknik.
Högskolan i Gävle har sedan slutet av 1990-talet vuxit snabbt till att idag ha cirka 6 000 helårsstudenter. Cirka 20 procent av eleverna läser på distans, ett koncept där Högskolan i Gävle är väldigt framgångsrik. Forskningsmedlen har vuxit från cirka 10 miljoner kr i början av 1990-talet till cirka 140 miljoner kr år 2003. I budgetpropositionen för 2004 kan man se att Högskolan i Gävle fullgjort utbildningsuppdraget för 2002 vad avser antalet helårsstudenter och uppnått målet att öka antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.
När det gäller forskningen så har högskolan framgångsrikt knutit till sig avancerade forskningsmiljöer som Byggd miljö i Gävle och Belastningsskadecentrum. Högskolan i Gävle har även en omfattande forskarutbildning, som är beroende av andra universitet och högskolor. Samarbetet i sig är fruktbart och utvecklande, men möjligheten av att inte kunna ha egna doktorander skapar också hinder för utvecklingen.
Högskolan i Gävle uppfyller kvalitetskraven för forskarutbildningen inom teknikområdet, inom humanioraområdet, inom samhällsvetenskapsområdet och genom Belastningsskadecentrum även inom medicinområdet. Högskolan kommer därför i ett första steg att ansöka om egen forskarutbildning inom teknikområdet.
Ur ett regionalt perspektiv finns det goda skäl till att Högskolan i Gävle skulle få universitetsstatus. Under en tioårsperiod har andelen ungdomar från länet som sökt sig till högre utbildning ökat från 20 procent till 44 procent. Motsvarande utveckling skulle kunna ske inom forskarutbildningen och därigenom motverka flykten från länet av högutbildade ungdomar. Statistiken visar att endast 1 procent av de examinerade från högskolor utan vetenskapsområde fortsatte till forskarutbildning. Motsvarande siffra varierar från 2–3 procent på högskolor med vetenskapsområde och 10–14 procent för de stora universiteten. En forskarutbildning vid Högskolan i Gävle skulle öka möjligheten att ta tillvara länets begåvningar på bästa sätt. Högteknologiska företag skulle få ett större intresse av att etablera sig i vårt län. En förstärkt forskning och forskarutbildning och en status som universitet kan vara ett medel att återföra forskning och utveckling till länet. Det skulle stärka framtidstron och självförtroendet och kunna bidra till nyföretagande och företagsetableringar. En egen forskarutbildning skulle även vara ett kraftfullt stöd för innovationsprocessen i länet. Kommunerna börjar alltmer att efterfråga forskning i anslutning till näringsliv, kulturliv och samhällsliv.
För länets studenter är det viktigt att högskolans höga kvalitet vinner allmänt erkännande och att de behandlas likvärdigt på arbetsmarknaden, som om de gått samma utbildning på en av de stora och gamla högskolorna eller universiteten. Ungdomar i Gävleborgs län bör rimligtvis ha samma möjligheter att skaffa sig en forskarutbildning som ungdomarna i Uppsala eller Stockholm.
Högskolan i Gävle är nu mogen för att gå från högskola till universitet och ett första steg är att få en egen forskarutbildning inom området teknik. Det skulle gagna ett län där utbildningsnivån är låg i förhållande till övriga riket och där arbetslösheten relativt är betydligt högre än i riket. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Owe Hellberg (v) |