Riksdagen beslutar att avslå proposition 2003/04:138 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Regeringen föreslår i propositionen att användningen av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande vidgas under tiden den 1 juli 2004–den 31 december 2005.
Kommuner och landsting föreslås tillhandahållas tillfälliga medel för att rekrytera vissa anställda inom verksamhet som är finansierad av kommun och landsting till studier på halvtid inom en tillfällig utbildningssatsning.
Rekryteringen föreslås enbart avse studier fram till och med den 31 december 2005. Kommuner och landsting skall pröva vilka personer som kan komma i fråga för rekryteringsbidrag inom ramen för det tillfälliga projektet.
Utvidgningen av förslaget innebär att personkretsen vidgas dels så att personer med högre utbildningsnivå än tidigare kan komma ifråga för projektet, dels att åldersgränsen sätts högre för just denna grupp. Studierna begränsas till motsvarande halvtid under 40 veckor.
Ett system för finansiering av studier för vuxna med behov av grundläggande utbildning måste vara enkelt, hållbart och uppfattas som rättvist. Det måste dessutom vara något så när likvärdigt i konstruktionen med motsvarande system för andra och högre studier.
Redan när regeringen införde rekryteringsbidraget i dess befintliga form gjordes avsteg från dessa grundläggande principer.
Utbildning är en personlig investering och det påverkar också formerna för studiefinansiering. I slutet av 1990-talet konstaterade OECD att inga studiebidrag bör vara hundraprocentiga. Deras modell, vilken liknar studie- eller kompetenskonton, är att den enskilde skall stå för en del, en eventuell arbetsgivare för en del och staten för en del. Statens bidrag kan vara avdragsrätt för den egna insatsen.
Studiemedelssystemet skall göra det möjligt för alla, oavsett ekonomisk bakgrund, att studera. Men det får inte ta ifrån den enskilde det egna ansvaret för den satsning som högre utbildning innebär. Rekryteringsbidraget är i praktiken en studielön.
Rekrytering och kompletterande utbildningsinsatser bör ingå som en naturlig del i arbetstagarens och arbetsgivarens gemensamma ansvar. Det finns ingen anledning för staten att öronmärka bidrag till uppgifter som kommuner och landsting själva borde ta ansvar för som goda arbetsgivare.
Den tillfälliga utvidgningen föreslås leda till att bidraget skall kunna ges till studier på grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå.
Förslaget om det tillfälligt vidgade rekryteringsbidraget gör att kommuner kan komma att vara tvingade att neka personer som saknar grundskoleutbildning rekryteringsbidrag, samtidigt som de ger det till mer välutbildad anställd personal. Detta ger en diskrepans inom systemet som dels blir svåröverskådligt för den enskilde, dels svårligen kan anses moraliskt.
Att låta eftergymnasiala studier omfattas av statlig studielön för vissa speciellt utvalda grupper är ytterst tveksamt. Personer på samma utbildning med likartad bakgrund kan genom detta förslag komma att få fullkomligt olika förutsättningar. Några kommer att skuldsätta sig för livet med studielån, under det att andra får studielön under utbildningen. Även om detta kortsiktigt kan leda till att några få som annars avstått från eftergymnasiala studier går vidare till sådana kommer det troligtvis långsiktigt att verka hämmande på viljan att fatta beslut om att satsa på studier där uppehället finansieras genom ordinarie studiemedelssystem.
Det förefaller osäkert att målgruppen för det vidgade bidraget hinner få kännedom om de nya villkor som föreslås i tid för att utnyttja de ökade tillfällen som ges redan från den 1 juli 2004. Det är vidare tveksamt huruvida kommuner och landsting har förutsättningar att hantera ett förändrat rekryteringsbidrag redan från den 1 juli 2004.
Sammanfattningsvis avvisar vi regeringens förslag om vidgat rekryteringsbidrag för vuxenstudier.
|
Stockholm den 28 april 2004 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |
|
|
Anna Ibrisagic (m) |
Tobias Billström (m) |
|
Ewa Björling (m) |
Tomas Högström (m) |
|
Per Bill (m) |