Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket får i uppdrag att utreda behovet och utformningen av en imamutbildning vid högskolan.
Det exakta antalet muslimer i Sverige är osäkert. Uppskattningsvis finns det mellan 250 000 och 350 000 muslimer vilket gör islam till den näst största religionen i landet och det är också den snabbast växande. De flesta muslimer har kommit till Sverige under de senaste decennierna och har organiserat sig i föreningar, råd och studiecirklar. På flera håll har det uppförts moskéer, så även i Stockholm efter mycket debatt.
Med den växande muslimska infrastrukturen ökar också behovet av personer med särskilda funktioner och därtill hörande kunskaper. Av central betydelse är imamen som fungerar som böneledare, men också har viktiga rådgivande uppgifter i exempelvis sociala och rättsliga frågor. Ett hinder för att vidareutveckla de muslimska ”församlingarna” är bristen på imamer, vilket beror på att det inte existerar någon utbildning för imamer i Sverige. Eftersom det saknas ekonomisk och organisatorisk kapacitet för samfunden att själva bygga upp en utbildning bör detta behov tillgodoses inom det offentliga utbildningsväsendet, och närmare bestämt vid högskolan.
Islamologin etablerades som ett universitetsämne år 1983 genom inrättandet av en professur vid Lunds universitet. Det som gör den svenska islamologin unik är att den betraktas som ett religionsvetenskapligt ämne till skillnad från i de flesta andra länder där islamologin står närmare språkvetenskap eller historia. Ämnet är därför tilltalande för både troende och icke-troende, som med sina olika utgångspunkter ställer skilda frågor och söker olika svar. Under senare tid har allt fler studenter med muslimsk bakgrund eller muslimsk tro sökt sig till islamologin.
I dag ges grundutbildningskurser i islamologi och näraliggande ämnen vid flera universitet och högskolor. Det bedrivs också en alltmer omfattande forskning i dessa ämnen. Svenska Islamiska Akademien har nyligen inlett ett samarbete med Ersta Sköndal högskola om kurser i teologi med inriktning på islam, med den uttalade ambitionen att så småningom starta en reguljär imamutbildning.
Att det finns ett stort intresse och behov av utbildningar bland landets muslimer märks också inom folkbildningen. År 2001 bildades Ibn Rushd (Islamiska studieförbundet i Sverige) med syftet att bygga upp en studieverksamhet. Den 27 december 2002 undertecknade Ibn Rushd och Sensus studieförbund ett samarbetsavtal om att bygga upp, utveckla och samordna studiearbetet bland Sveriges muslimer. Tanken är att erbjuda kurser och utbildningar i både religiösa och profana ämnen och ett viktigt mål är att detta ska bidra till att islam blir en självklar del av svensk kultur och att landets muslimer ska bli integrerade i det svenska samhället.
Utifrån de erfarenheter och kunskaper som redan finns vid högskolor och universitet skulle det religionsvetenskapliga programmet, som blivande präster läser vid, kunna utvecklas med en inriktning mot islam och utformas som en imamutbildning. De ämnen som ingår i en sådan utbildning skulle även kunna läsas som enstaka kurser. Den nya programinriktningen och de nya kurserna skulle kunna locka nya grupper till högskolan. Det skulle kunna vara både troende och icke-troende med muslimsk bakgrund som antingen söker en religiös eller en kulturell identitet. Dessutom skulle många icke-muslimer läsa dessa ämnen och utbildningen skulle öka kunskapen om och förståelsen för islam.
Universitet och högskolor bestämmer själva sitt utbildningsutbud och kan själva besluta om att införa en imamutbildning. Ett sådant beslut kan kräva omfördelning av utbildningsplatser och därtill hörande resurser vilket kanske inte kan motiveras utan ett omfattande och välgrundat beslutsunderlag. Till detta kommer att det nationella intresset av en imamutbildning också behöver utredas. Högskoleverket bör därför få i uppdrag att utreda vilket behov som finns av en imamutbildning och hur den ska utformas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Britt-Marie Danestig (v) |
|
|
Lennart Gustavsson (v) |
Camilla Sköld Jansson (v) |
|
Anders Wiklund (v) |