Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utveckla reglerna för statsbidrag till skolan.
Först skall konstateras att ett regelsystem behövs för statens bidrag till kommunerna för skolan. Det är rimligt att staten kan säkerställa att satsade medel på skolan också kommer skolan till del. Det är samtidigt viktigt att regelsystem inte blir kontraproduktiva och därmed förfelar sitt syfte.
Många kommuner står idag inför att elevantalet i grundskolan kommer att minska under de närmaste åren. Anpassningen till de lägre volymerna är en komplicerad och omfattande process. Denna innebär att lokaler och personal måste dimensioneras så att de passar de nya förutsättningarna.
Om man tar Norrköpings kommun som exempel så omfattar de verksamhetsområden som är berättigande till statsbidrag cirka 2 000 anställda. Den sammantagna lönekostnaden är cirka 500 miljoner kronor per år. När det handlar om så stora tal och att då reglera personaltätheten på en tiondel när, är en balansakt i den högre skolan, när varje tiondel motsvarar cirka 13 årsarbetare eller 5,2 miljoner kronor. Misslyckas balansakten ett år och kommunen råkar komma under basårets 7,2 personal per 100 elever innebär det enligt nu gällande regler att kommunen mister statsbidraget.
Det är mot denna bakgrund angeläget att nuvarande statsbidragsregler till skolan utvecklas, så att statens behov och intresse av att säkerställa statsbidragens användande säkerställs, samtidigt som kommunernas möjlighet att anpassa sin verksamhet efter förändrade förutsättningar underlättas och stimuleras.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Billy Gustafsson (s) |