Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola tilldelas universitetsstatus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola bör tilldelas en forskarskola kring professionsrollen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola skall tilldelas ett ökat antal studentplatser.
Den 5 mars 2002 lämnade Malmö högskola in en ansökan till regeringen om att få fullständiga rättigheter att examinera i forskarutbildningen, så kallade universitetsrättigheter. Vi anser att riksdagen bör uppmana regeringen att bevilja denna ansökan.
Malmö högskola har på kort tid vuxit till det åttonde största lärosätet i landet inom grundutbildningen. Malmö högskola har idag 1 100 anställda och närmare 20 000 studenter.
Högskolan är unik bland många av de nyare högskolorna, då den kombinerar en lång tradition av forskning och utbildning, som finns på de delar av högskolan som tidigare tillhörde Lunds universitet, med nya verksamheter. Det finns en lång erfarenhet av forskarutbildning vid högskolan med mer än 200 doktorsavhandlingar producerade. Forskning har bedrivits vid odontologiska fakulteten sedan 1940-talet och på lärarutbildningen sedan 1960-talet. Det finns också en bred kompetens bland högskolans lärare. En stor andel av dem har disputerat och många är docenter och professorer och kan handleda i forskarutbildningen.
Den flervetenskaplighet som präglar stora delar av verksamheten vid Malmö högskola talar också för fullständiga universitetsrättigheter. Organisationen för utbildning och forskning följer inte den traditionella akademiska indelningen i ämnen och ämnesinstitutioner. Det ger Malmö högskola forskningsmiljöer som bäddar för forskning med unik inriktning. Bredden på forskningen inom Malmö högskola kan t.ex. illustreras genom att titta på tre områdesövergripande forskningsprojekt som bedrivs flervetenskapligt:
Undervattensteknik och biologiska gränsytor
Tillgänglighet och lärande inom högre utbildning
Design av datorstödda kreativa lärmiljöer
Malmö högskola har i förhållande till sin storlek mycket små statsbidrag till forskning. Oberoende av om högskolan erhåller universitetsstatus eller ej bör dessa medel öka bl.a. för att spegla den forskningskapacitet som de facto finns på högskolan. Malmö högskola finansierar sin forskning med nästan lika mycket extern finansiering som med statsanslag, trots att man bedriver huvuddelen av sin forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området och odontologi, områden som normalt har mindre andel externa medel än t.ex. teknik och naturvetenskap.
Vi föreslår att Malmö högskola oberoende av om den får universitetsstatus eller inte tilldelas en forskarskola inom området professionsforskning. En sådan forskarskola skulle passa Malmö högskolas tvärvetenskapliga profil och vara intressant med tanke på att högskolan i ovanligt hög grad har professionsutbildningar, såsom tandläkar-, sjuksköterske- och lärarutbildningar.
Antalet studenter som söker sig till Malmö högskola är stort. Trots det har regeringen inte beviljat högskolan det antal helårsstudieplatser som högskolan ansökt om. Malmö är en av de högskolor som bäst lyckats med att få studenter från icke studievana grupper att börja på högskolan. Den har dessutom utbildningar inom flera av de yrken som anses vara eller komma att bli underförsörjda av utbildad arbetskraft t.ex. lärarutbildningarna. Det är i grunden rimligt att föra utbildningsplatser till de högskolor som liksom Malmö har ett högt sökandetryck förutsatt att högskolorna naturligtvis måste anse sig ha infrastruktur och personal till att göra utbyggnaden. Vi anser därför att regeringen bör bevilja Malmö högskola det antal helårstudieplatser som högskolan har planerat för i sin utbyggnad.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Marie Wahlgren (fp) |
Allan Widman (fp) |