Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av möjligheterna att införa utbildning i ledarskap och företagande i kursplanen för studerande till vårdyrken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utfärda F-skattebevis i samband med utdelning av examina efter genomgången vårdutbildning.1
1Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Märkliga, systematiska löneskillnader består på den svenska arbetsmarknaden. Fortfarande tjänar kvinnor mindre än män bara för att de är kvinnor. Undersökningar visar att kvinnor generellt tjänar 82 procent av vad män tjänar. Inom sektorn för vård och omsorg, där 80 procent av de anställda är kvinnor, är resultatet ännu värre. Där tjänar kvinnor 71 procent av vad männen tjänar.
Orsakerna till det ”oförklarliga” lönegapet är flera. Diskriminering, få kvinnliga chefer och gamla traditioner är några av förklaringarna. Av detta har Folkpartiet dragit en viktig slutsats: om lönegapet mellan könen ska minskas krävs det fler kvinnliga chefer och en löneökning inom de kvinnodominerade yrkena. För att få till stånd detta krävs bl.a. konkurrens och valfrihet. Fler kvinnor måste få chansen att starta eget och driva företag inom sina specialistområden. Eftersom många kvinnor finns inom den offentliga sektorn måste denna öppnas i större grad än vad som nu skett och ge fler anställda möjlighet att utvecklas samtidigtsom sektorn utvecklas.
En dom i Östergötland den 30 maj 2002 stoppade effektivt sjuksköterskor från att starta egna företag. En sjuksköterska som ansökt om F-skattsedel ansågs ha för få kunder och ansågs utföra ett förutbestämt arbete och betraktades därför som anställd arbetstagare. En läkare däremot betraktas som utförare av ett självständigt arbete och kan ur skattesynpunkt mycket väl betraktas som egen företagare. Detta synsätt bekräftar ännu en gång domstolarnas föråldrade och diskriminerande syn på kvinnor.
Förutom förenklingar i regler, lagar och beslut krävs en attitydförändring både hos allmänheten och hos vårdpersonalen. ”Inte ska väl jag... Inte kan väl jag...” är vanliga kommentarer hos vårdpersonal när möjligheten att starta eget företag kommer på tal. Vårdförbundet och Svenskt Näringsliv angav i en undersökning i mars 2002 brist på kunskap och kapital som de orsaker landets sjuksköterskor angav som hinder för att starta eget. Trots att en så stor andel som 38 procent av landets sjuksköterskor kan tänka sig att starta eget, är det bara sex procent som finner det troligt att de faktiskt kommer att göra det. För att öka andelen företagare inom vårdsektorn bör F-skattebevis utfärdas i samband med examen från en vårdutbildning.
Sverige står inför en skriande brist på vårdpersonal. Utbrändheten ökar och det är slående att ökningen av långtidssjukskrivningar varit så stor inom just vårdsektorn. Dessutom ser vi ett kraftigt ökat vårdbehov i framtiden och 2015 års pensionspuckel kommer att slå hårt. Vårdsektorn måste bli mer attraktiv för att fler ska söka sig dit. För det måste lönerna vara konkurrenskraftiga men också övriga arbetsvillkor sådana att vården kan locka till sig och behålla personal. Organisationsstrukturen och ledarskapets natur är i många fall kraftigt eftersatt inom vårdyrkena. Vårdpersonal läser visserligen beteendevetenskap, men studierna är i hög grad inriktade på analysförmåga mellan personal och vårdtagare, inte på ledarskap, som ofta är en naturlig del av en sjuksköterskas arbetsdag. Ledarskap bör ingå som en del av vårdutbildningarna.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Tina Acketoft (fp) |