Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler betygssteg.
Förändringen av betygen från de fem betygsstegen 1–5 till de tre betygsstegen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG) har inneburit en försämring för eleverna såväl i betygens funktion av positiv återföring, feedback, som i funktionen av urvalskriterium för vidare studier. De tre betygsstegen, och möjligheten att inte få betyg alls, blir alltför vida och trubbiga. Skillnaden är stor mellan att ha ett svagt eller ett starkt G i ett visst ämne, men den skillnaden framgår inte av betyget, och incitamentet för att höja betyget blir svagt.
På samma sätt som en trappa med täta trappsteg är mer gåvänlig än en trappa med få och höga steg, såväl för elitgymnasten som för den rörelsehindrade, är ett betygssystem med fler steg mer studievänligt, såväl för den som har lätt för sig som för den som har det svårare.
Nackdelen med få och stora betygssteg är naturligtvis störst för den med svårigheter. Nuvarande betygssteg kunde, utan att en förändring i grunden av betygssystemet vore nödvändig, enkelt kompletteras med ett plus för starkt betyg, till exempel G+. Det skulle innebära att det blev sex betygssteg, istället för nuvarande tre, samt IG (icke godkänt).
För den som inte kvalificerat sig för Godkänd borde läraren ha möjlighet att skriftligt dokumentera de kunskaper som eleven ändå besitter, just för den positiva återföringens skull och för att ge ett tydligt incitament för att ta nya tag.
|
Stockholm den 30 september 2003 |
|
|
Tuve Skånberg (kd) |