Motion till riksdagen
2003/04:Ub252
av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m)

Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut


1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt kvalitetsinstitut för skolan.

2 Motivering

Skolelever, föräldrar och allmänhet har rätt att ställa krav på den utbildning som erbjuds.

Därför måste vi lägga stor vikt vid arbetet med att säkra den svenska skolans kvalitet. I andra länder tar sig detta arbete uttryck i rankning och jämförelser av olika skolor. Det finns goda exempel att dra lärdom av, men eftersom kvalitetsutvärdering inom utbildningsområdet är eftersatt generellt måste ett utvecklingsarbete bedrivas.

Skolverket har under senare år gjort en hel del utvärderingar och samlat in statistik för jämförelse mellan skolors och kommuners verksamhet. Till exempel tidskriften Moderna Tider har publicerat en egen modell för rankning av universitets- och högskoleutbildningar och flera tidningar har redovisat statistik av olika slag vad gäller skolors och utbildningars resultat. Vi är positiva till denna utveckling eftersom jämförelser och rankningsresultat bidrar till kunskapsbasen för diskussionen om skolans kvalitet. Genom att man offentligt diskuterar enskilda skolors resultat, tvingas varje skola ifrågasätta, försvara och förändra sin verksamhet. Det är viktigt att skapa ett skolväsende där det är naturligt att diskutera kvalitet och resultat. I en lärande organisation är det en naturlig del av kontinuerligt utvecklingsarbete.

Skolverket har många uppgifter. I utredningen Forskning 2000 var utredarna överens om att skilja mellan främjande och kontrollerande uppgifter i kvalitetsgranskande arbete rörande forskningen. Även Kunskapslyftskommittén har i enighet föreslagit en liknande åtskillnad mellan dessa huvuduppgifter vad gäller vuxenutbildning.

Den boskillnad som gjorts genom att bryta ut Myndigheten för skolutveckling från det gamla Skolverket var en början till att skapa en tydligare ordning, men inte tillräckligt.

Vi menar att grund- och gymnasieskolan också är i behov av fristående kvalificerad kvalitetsutvärdering.

I samband med att skolan kommunaliserades och statens styrning ersattes av ett målstyrt system med lokalt ansvar bildades Skolverket år 1991. Skolverkets uppgift är att aktivt verka i riktning mot att de nationella målen för skolan uppnås.

Skolverkets uppgifter ansvarar för kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering, tillsyn och kvalitetsgranskning.

En ny samlad verksamhetsgren har bildats i Utbildningsinspektionen som sköter tillsyn och kvalitetsgranskning.

Myndigheten har också ett samlat ansvar för att kontinuerligt se över kursplaner och betygskriterier samt pröva ärenden om fristående skolor.

När det gäller Utbildningsinspektionen så är den ett steg i rätt riktning. Dess granskning skall öka de närmaste åren och skolhuvudmän och skolor kommer att inspekteras regelbundet. Inspektionen kommer att omfatta verksamheternas förutsättningar, resultat och kvalitetsarbete. Detta är bra men sammanblandningen av uppgifter kvarstår i och med att Utbildningsinspektionen även skall föra dialog med de berörda kring resultaten för att ”utveckla det systematiska kvalitetstänkandet”. Denna sammanblandning av granskande och stödjande roller är olycklig och en del av det som vi moderater ville komma bort från med en delning av Skolverket. Den befintliga ambitionen från regeringen om att på sikt kunna granska varje skola vart sjätte år förslår inte. Sex år är oändligt lång tid i en elevkulls tillvaro.

3 Ett fristående, nationellt kvalitetsinstitut

De brister som finns när det gäller skolans resultat visar att uppföljning och utvärdering inte har den uttrycksskärpa och inte tas på det allvar som är nödvändigt. Skolverkets policy i vissa frågor tyder också på att det ligger nära till hands för regeringens stabsorgan att tona ner eller förklara bort brister.

Moderata Samlingspartiet föreslår inrättandet av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut. Ett sådant fristående kvalitetsinstitut skall komplettera den uppföljning och utvärdering som måste bedrivas vid varje skola, lokalt av berörda huvudmän och även i någon mån av Skolverket.

Kvalitetsinstitutet ska ges en självständig ställning och därmed svara för mer fristående kvalitetsuppföljning fritt från den politiska sfären. Ingen må döma i egen sak är en gammal domarregel som bör gälla även inom det svenska skolväsendet.

Detta skall innebära att Skolverket fortsättningsvis främst tar ansvar för insamling av jämförbar statistik och det nationella kvalitetsinstitutets uppgift blir att svara för mer kvalificerad kvalitetsbedömning. Institutet formulerar självt sitt program för kvalitetsutvärdering av skolan. En verksamhetsplan som offentliggörs förslagsvis vart tredje år skall upprättas.

Staten kan dock efterfråga och beställa oberoende utvärderingar från institutet, men uppdragen får inte ges en sådan omfattning att den egeninitierade kvalitetsprövningen eftersätts. En särskild fråga gäller återkommande och kontinuerlig utvärdering av varje skolenhet.

Vi anser att varje skola med jämna mellanrum måste granskas vad gäller undervisningskvalitet och resultat. Återkommande granskning skall ske minst vart tredje år. Alla rapporter skall vara offentliga och det bör ligga i institutets ansvar att aktivt informera om analyser och slutsatser. Dessa kommer att ha extra relevans i samband med det fria skolvalet.

Det nya institutet bör ges en liten fast organisation. Tanken är att i projekten engagera erfarna lärare, framträdande skolforskare, företrädare för kvalitetsmätningar och så vidare för relevanta studier. Internationella kontakter och samarbete vad avser utvärdering över nationsgränserna skall vara en naturlig del av institutets arbete.

Den flexibla formen innebär att kvalitetsinstitutet bidrar till att ta vara på kompetensen bland lärare samtidigt som det ger erfarna lärare nya karriärmöjligheter och kopplingar till universitet och högskolor. Utvärderingar av pedagogik, organisation och verksamhet är en del av arbetet, mer ämnesspecifik uppföljning det andra. När det gäller frågor om hur väl undervisningen svarar mot nya kunskaper och utvecklingen i olika ämnen förutsätter vi att expertis från berörda branscher involveras.

Fördelen med att i utvärderingsarbetet anlita expertis från olika håll är att kunnandet vidgas, skolverksamhetens koppling till forskning och utveckling förbättras samtidigt som ett vetenskapligt förhållningssätt till såväl ämnen som pedagogik säkras. Vi tror också att en fördel med en mer rörlig och flexibel organisation är att den snabbare kan vinna respekt för sitt arbete än mer traditionella lösningar. Tilltron till politiker och skolmyndigheter ute i skolorna är som flera utredningar visat begränsad.

Det fristående kvalitetsinstitutet skall verka i allmänhetens tjänst. Det innebär krav på öppenhet i verksamheten och ett aktivt arbete för att offentliggöra resultat.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till upprättande av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut för skolan.

Stockholm den 30 september 2003

Gunilla Carlsson (m) i Tyresö

Per Bill (m)

Anna Ibrisagic (m)

Tobias Billström (m)

Ewa Björling (m)

Tomas Högström (m)