Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av hantverksutbildning för vuxna.
Många av alla de saker vi köper är tillverkade av personer, yrkesutbildade och skickliga i sitt kunnande. Men, medelåldern inom många hantverksutbildningar är hög och inom en tioårsperiod kommer det att pensioneras cirka 100 000 hantverkare. Totalt rör det sig om ca 200 olika yrken som kan komma att räknas som bristyrken inom en snar framtid allt från stuckatörer, listmakare, tryckare, mjölnare och kockar till glasmästare, låsmed, bokbindare, segelmakare och förgyllare.
Bekymren tog sin början när yrkesskolorna försvann under 70-talet och ersattes med en gymnasieskola, som svikit alla de elever som har handlag och intresse för att utbilda sig i ett praktiskt yrkeskunnande. Regeringen har favoriserat de teoretiska utbildningarna framför yrkesutbildningarna.
I dag finns möjligheter för en hantverkare att läsa vidare till ekonom – men inte för en ekonom att omskola sig till hantverkare. Om problemen är stora för yngre elever, som vill utbilda sig till hantverkare inom gymnasieskolans program, är problemen inte mindre då det gäller vuxna som vill omskola sig till ett hantverksyrke.
Sverige anses vara sämst i Europa på att erbjuda vuxna hantverksutbildning. Tack vare en överenskommelse mellan de nordiska länderna i Helsingforsavtalet 1987 har svenska elever möjlighet att yrkesutbilda sig i Danmark. Här har yrkeskunnandet också en helt annan status än den har i Sverige. Man känner yrkesstolthet.
Behovet av en utbildningsreform för att också i Sverige kunna erbjuda vuxna en hantverksutbildning är mycket stort. Att förlita sig på Danmark är inte hållbart i längden.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |