Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett förslag om förtroendefull information i skolan brådskar.
Mycket tyder på att behovet av olika former av kontinuerlig uppföljning av elevers prestationer kommer att öka i framtiden. I takt med att allt fler inser att vi måste individualisera skolan ökar kraven just på individuell uppföljning.
Det medför också ökade krav på kvalitet och innehåll i informationen och dokumentationen kring varje elev. För att uppföljningen skall bli effektiv behövs någon form av individuellt inriktad och kontinuerlig dokumentation av elevens resultat och utveckling. Sådan dokumentation kan utformas på många olika sätt och ha många olika namn, men vanligtvis kallas den individuell studieplan.
I kontakten mellan eleven, föräldrarna och läraren utgör den individuella studieplanen en intern överenskommelse och dialog som till sin art måste vara privat och konfidentiell för andra. I dag är studieplaner vid alla offentliga skolor allmänna handlingar som inte är hemligstämplade eller på annat sätt sekretesskyddade. Endast de elevvårdsuppgifter, det vill säga uppgifter om eventuella utredningar som rör en elevs personliga förhållanden med mera, som eventuellt ligger till grund för en elevs studieplan är skyddade genom sekretesslagen. Fristående skolor har emellertid ingen skyldighet att lämna ut dokumentation.
Jag tycker att det är orimligt att det som diskuteras och överenskommes mellan lärare, elev och föräldrar automatiskt blir offentlig handling. I stället bör materialet i en individuell studieplan vara privat mellan skolan, föräldern och eleven. Annars faller hela resonemanget om tätare dialog och mer informationsöverförelse mellan skolan och hemmet.
För att förtroendefull information, såsom individuella studieplaner, skall kunna användas på optimalt sätt bör lagstiftningen avseende denna informations offentlighet ändras. I sammanhanget bör särskilt två omständigheter beaktas. För det första bör även i fortsättningen dokument av rättssäker karaktär vara offentliga, exempelvis betyg, elevrådsprotokoll med mera. För det andra får inte samarbetet mellan skola och socialtjänst omöjliggöras av sekretessreglerna. Det är viktigt att konkreta former för samarbete mellan skolan och socialtjänsten utvecklas i syfte att tidigt förebygga brott och missbruk bland unga.
Regeringen beslutade den 10 oktober 2002 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av bestämmelserna i sekretesslagen om sekretess i skolan. Utredaren skulle redovisa uppdraget senast den 1 september 2003, men trots att beslut i frågan brådskar har ännu inget betänkande levererats.
Framtidens skola kräver kontinuerlig skriftlig uppföljning av hög kvalitet. Om uppföljningen skall bli förtroendefull och därmed meningsfull kan sådan information inte omfattas av offentlighetsprincipen. Därför bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag som innebär att lagstiftningen avseende förtroendefull informations offentlighet inom skolan ändras.
|
Stockholm den 29 september 2003 |
|
|
Peter Danielsson (m) |