Motion till riksdagen
2003/04:Ub240
av Anita Brodén och Marita Aronson (fp)

Arbetslivspoäng för politiskt och ideellt arbete


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Förslag till riksdagsbeslut 2

Motivering 2

Nuvarande regler för grundläggande behörighet 2

Nuvarande regler för arbetslivspoäng 3

Arbetslivspoäng för ideella och politiska förtroendeuppdrag 3

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utvidga begreppet arbetslivspoäng.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta förtroendevalda barn och ungdomsledare, biståndsarbetare på ideell basis (volontärer) samt politiskt förtroendevalda få arbetslivspoäng för sina arbetsinsatser.

Motivering

För att vårt samhälle skall fungera på ett bättre sätt krävs en ökad satsning inom den s.k. sociala ekonomin anser vi. Det är viktigt att synliggöra och på olika sätt uppskatta de insatser som många människor gör för sina medmänniskor på ideell basis. Åtskilliga ungdomar tar under en period på sig ansvaret att i olika föreningar fungera som ledare för barn och ungdomsgrupper. De gör en ovärderlig insats och borde uppmuntras och stimuleras även från samhällets sida.

Under lång tid har samtliga politiska partier haft bekymmer med nyrekrytering av främst ungdomar. Demokratin behöver ständigt återerövras och nya vägar måste prövas för att stimulera främst ungdomar till engagemang och medverkan i samhällsutvecklingen. De ungdomar som engagerar sig politiskt gör också de en viktig insats värd att stimulera och uppmuntra.

Genom att utöka arbetslivskriterierna och låta även förtroendevalda ledare i barn och ungdomsorganisationer, internationella biståndsarbetare på ideell basis (volontärer) samt politiskt förtroendevalda få arbetslivspoäng skulle den sociala ekonomin gynnas. Detta skulle dessutom ytterligare stimulera de ungdomar som på olika sätt bidrar till ett mänskligare och mer demokratiskt samhälle.

Nuvarande regler för grundläggande behörighet

För att få studera på högskolan krävs vissa förkunskaper, även kallade behörighetskrav. Kraven är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högskoleutbildning medan den särskilda beror på sökt utbildning. Den grundläggande behörigheten erhålls vanligtvis genom slutbetyg från gymnasieskolan. Det är också möjligt att erhålla behörighet enligt den så kallade 25:4-regeln. Denna innebär att man ska ha fyllt minst 25 år under det kalenderhalvår då utbildningen startar samt ha arbetat minst halvtid under fyra år. Dessutom krävs godkänt betyg i svenska (kurs B) och engelska (kurs A).

Nuvarande regler för arbetslivspoäng

Arbetslivserfarenhet ger max 0,5 poäng i tillägg och måste uppgå till minst fem år på minst halvtid. Förutom anställning räknas arbete i eget företag, vård av barn, vård av annan anhörig, militär civil grundutbildning, totalförsvarstjänstgöring, ALU (arbetslivsutveckling), API (arbetsplatsintroduktion) och praktik.

Arbetslivspoäng för ideella och politiska förtroendeuppdrag

För att ytterligare stimulera till ideellt, politiskt och demokratiskt arbete borde kriterierna för vad som räknas som arbetslivserfarenhet utvidgas. Att få tillgodoräkna sig sitt samhällsengagemang även poängmässigt kan stimulera.

Arbetslivspoäng skulle kunna ges motsvarande 0,1 poäng per år för arbete som förtroendevald ledare, volontär eller politiker. Arbetsinsatsen skall kunna dokumenteras genom protokoll, intyg etc.

Förhoppningsvis kan detta bidra till att demokratin vitaliseras och att fler tar steget att engagera sig och aktivt tar del av samhällsfrågorna.

Stockholm den 25 september 2003

Anita Brodén (fp)

Marita Aronson (fp)