Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning som ser över behovet av samt antalet utbildningsplatser för dramapedagoger.
Alla människor, inte minst barn och ungdomar, har olika sätt att uttrycka sig. Om man kan uttrycka sig på många sätt, växer man och utvecklas till en mångsidig människa.
En metod för lärande är t.ex. drama. Dramapedagogiken skapar en stark inlevelse och förståelse. Drama kommer från det grekiska ordet ”dram” som betyder handla. När man i handling föreställer något, så innebär det att hela jaget medverkar. De som arbetar med drama får då insikt om sig själva, men kan också lära sig att förstå hur andra har det. Dramaövningar stärker självförtroendet och tränar det egna ställningstagandet och kritiskt tänkande. Ett mål med dramaövningar kan t.ex. vara att hjälpa en grupp som har problem med mobbning. Det är viktigt att inte bara tala om känslor utan även arbeta med känslor. Om förmågan till empati kan tränas så är drama en bra metod.
Dramaövningar är också bra för att stärka självförtroendet. SOU 1999:63 Det nya läraruppdraget har skrivit ett kapitel om ”Att arbeta med olika uttrycksformer”. Bl.a. följande står att läsa där:
När samhället omdanas förändras också betydelsen av kultur, konst och estetik för barn och ungdomar. I dag är intresset för estetisk verksamhet bland ungdomar större än någonsin. Fantasi och skapande utgör här själva grunden för varje kreativ aktivitet.
Skall barns och ungdomars kreativa förmåga tillvaratas förutsätts att fantasi och skapande utgör centrala inslag i skolans arbete. Skapande verksamhet innebär att vi drivs framåt av våra egna frågor och våra egna mål, vilket förstås kan vara att sätta sig in i andras frågor, strävanden och svar. I skapande verksamhet är svaren inte givna.
För att kunna förverkliga ovan beskrivna verksamhet så behövs det dramapedagoger i skolorna. Vi anser att olika kunskapsformer kompletterar varandra. Det hör ihop med läroprocessen att leka och att lära sig skapande processer.
Barn och ungdomar måste i ökad utsträckning få möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande på skilda sätt genom olika ”språkformer”. Det är därför av största vikt att det utbildas fler dramapedagoger än det görs i dag för att kunna tillgodose dessa krav. För att säkra utbildningen för dramapedagoger är det av stor vikt att en utredning görs, som tittar på efterfrågan av yrkeskompetensen i samhället, för att senare eventuellt ålägga högskolor och universitet att utbilda fler dramapedagoger.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
Birgitta Carlsson (c) |