Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svenskundervisning för synskadade invandrare.
Synskadade invandrare har generellt en lägre utbildning än svenskfödda synskadade som i sin tur har lägre utbildning än genomsnittet av svenskar.
Goda kunskaper i svenska språket är inte bara en förutsättning för kontakt och förståelse utan också själva grunden för ett bra liv i Sverige. Sfi-undervisningen (svenska för invandrare) är således den allra viktigaste nyckeln till invandrarnas kommande livssituation i det nya landet. Otillräckliga svenskkunskaper påverkar i negativ mening möjligheten att tillgodogöra sig rehabilitering och därefter få ett arbete. Det är sfi-undervisningens skyldighet och ansvar att tillse att varje elev som lämnar utbildningen skall ha grundläggande kunskap i svenska språket. I dag kan synskadade elever bli befriade från svenskundervisning mot uppvisande av läkarintyg på att de är synskadade. Genom att ”befria” synskadade från svenskundervisningen skär man samtidigt av den livlina språket innebär mot det svenska samhället.
Det är i dag nästan omöjligt för synskadade invandrare att följa undervisningen tillsammans med seende, eftersom undervisningsmetoden bygger på att visa bilder för att åskådliggöra språket. I stället måste det anordnas särskilda sfi-grupper med enbart synskadade invandrare. Denna sfi-undervisning måste även innefatta punktskriftsundervisning för de elever som inte redan kan läsa punktskrift.
|
Stockholm den 22 september 2003 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |