Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om risken för en upprustningsspiral i Asien.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Kinas politiska och ekonomiska betydelse i världen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Taiwans demokratiseringsprocess.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas kärnvapenupprustning samt missilprogram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas hot om våld mot Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas försök att påverka utfallet av fria och demokratiska val i Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av dialog mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för en tydlig svensk Kinapolitik.
Sverige, EU och det internationella samfundet stöder principen om ett Kina.
En utgångspunkt för Sverige och EU måste vara att varje diskussion om återförening mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan sker på demokratins grund och med respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Våld eller hot om våld är inte acceptabelt i sammanhanget.
Folkrepubliken Kina har dock enligt det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon tagit fram ”realistiska planer” för hur ett angrepp på Taiwan skulle kunna genomföras med kort varsel.
Enligt Pentagons rapport planerar Kina för ”hur de med våld ska tvinga Taiwan att ge sig”. ”Utan varning kan Peking besluta sig för att sätta in en begränsad styrka i luften och till sjöss för att tvinga fram en kapitulation”. Särskild anledning till oro ger Kinas utplacering av hundratals kortdistansmissiler vid Taiwansundet, liksom ambitionen att utöka landets strategiska nukleära förmåga, vilket utvecklas nedan.
Folkrepubliken Kina har återkommande hotat med krig och invasion av Taiwan. Strax efter det förra presidentvalet i Taiwan sade Tang Shubei, Kinas ansvarige för Taiwanfrågor, att om Taiwans ledning ”inte godtar principen om ett Kina, om den inte erkänner att Taiwan är en del av Kina, så kommer resultatet inte att bli fred utan krig”.
Upprepade gånger, under en rad år, har oppositionen begärt att regeringen ska reagera på Kinas rustningar både på kärnvapen- och missilområdet med större tydlighet. En orsak till att detta är så viktigt är säkerheten för Kinas demokratiska grannar. Sverige måste också tydliggöra att våld, eller hot om våld, varken är en framkomlig eller av omvärlden accepterad väg för att nå återförening mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
Kina skickade missiler mot Taiwan 1996, eftersom Taiwan höll fria och demokratiska presidentval. Sammantaget har Kina avfyrat ett hundratal missiler i sundet mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
Folkrepubliken Kina har också vid upprepade tillfällen hotat Taiwan med militärt våld och invasion och genomfört militärövningar i syfte att påverka fria val på Taiwan.
Att Folkrepubliken Kina försöker störa ett demokratiskt val är beklagligt. I stället för att respektera folkets vilja försökte Folkrepubliken Kina skrämmas.
Taiwan har inga offensiva ambitioner gentemot Folkrepubliken Kina. Dessa avskaffade man 1991, men Kina har dem fortfarande kvar.
Mycket tyder på att kärnvapenupprustningen i Asien i allmänhet och Ostasien i synnerhet kommer att bli den dominerande säkerhetspolitiska frågan i världen i framtiden. Konflikten kring Kashmir, Nordkoreas irrationella agerande och Folkrepubliken Kinas rustningar gör detta oroväckande sannolikt.
Det finns en rädsla hos människor i Japan, Sydkorea och Taiwan för missilangrepp och militärt våld från grannländer. I Japan och Sydkorea orsakas rädslan främst av Nordkorea, men i Taiwan stammar den entydigt från Folkrepubliken Kina.
Det finns anledning att varna för risken för en upprustningsspiral i Asien, om omvärlden inte förmår att hantera Nordkoreas kärnvapenplaner och dämpa Kinas nukleära rustning.
Den taiwanesiske presidenten Chen Shui-bian markerade på ettårsdagen av sitt tillträde i ämbetet att han önskade ett personligt möte med Folkrepubliken Kinas president.
Initiativet var lika välkommet, eftersom det bara är genom samtal som relationerna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan kan hanteras på ett konstruktivt sätt. Peking avvisade dock planerna på ett möte, eftersom landet ser Taiwan som en underordnad utbrytarprovins.
Maktspråk och hot kan bara bidra till att fjärma Kina och Taiwan ifrån varandra. Etablerandet av samtal och dialog mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan ligger i hela världens intresse.
Kina är en mycket betydelsefull del av världen. Befolkningen i Kina är jordens största och potentialen för ekonomisk tillväxt och internationell handel är enorm. Den kinesiska kulturen har dessutom i årtusenden varit en av mänsklighetens mest framstående.
Det är viktigt både för landets och för omvärldens välstånd att Folkrepubliken Kina integreras i den fria världsekonomin. I kraft av ökad ekonomisk styrka kommer landets politiska betydelse också att växa.
Än mer betydelsefull skulle en demokratisering av Folkrepubliken Kina vara.
Taiwans exempel visar att västerländsk demokrati och kinesisk kultur inte bara är fullt förenliga, utan också en mycket lyckosam kombination. Taiwans demokratiseringsprocess är därvidlag ett gott exempel för hela regionen.
Att Folkrepubliken Kina är en betydande ekonomi i vardande får inte hindra kritik när sådan är befogad. Hopp om en framtida marknad kan inte motivera att vi undviker att kritisera brister i mänskliga rättigheter och landets militära rustningar.
Folkrepubliken Kina kan inte bedömas med annan måttstock än andra länder.
Samtidigt som vi tydligt reagerar när det är befogat måste vi uppmuntra handel som skapar välstånd, öppnar landet, underlättar uppbyggnad av marknadsekonomi och skapar kontakter som stärker vägen till demokrati.
Folkrepubliken Kina har under de senaste åren ökat sin kärnvapenkapacitet betydligt. Kina har nu, tillsammans med USA och Ryssland, full nukleär förmåga och kan avlossa robotar från marken, luften och havet.
Kina har under de senaste åren löpande utvecklat sina möjligheter att utsträcka militär förmåga utanför det egna området. Ett exempel är ny långdistansmissilteknik som förändrar den strategiska balansen i regionen. Folkrepubliken Kina har också ubåtsbaserade långdistansrobotar med kärnvapenkapacitet. Som det verkar har Kina inte MIRV-förmåga i dagsläget. Det håller dock snabbt på att ändras.
För närvarande utvecklar Kina nästa generation robotar, Dongfeng 41, som skall klara att bära tio stridsspetsar mer än 12 000 kilometer.
Sverige har inte varit tillräckligt uppmärksamt på Kinas kärnvapenkapacitet. När Folkrepubliken Kinas utrikesminister besökte Sverige fanns Kinas kärnvapenprogram inte på den svenska regeringens agenda.
Sverige måste markera att Kinas kärnvapenrustningar är oroande. Frågan måste också tas upp inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU.
Det finns andra länder som har större kärnvapenarsenaler än vad Folkrepubliken Kina har. Men det är Kinas ambition som är intressant. Man arbetar nu aktivt för att skaffa sig ny kapacitet både vad gäller stridsspetsarna som sådana och vad gäller kärnvapenbärare. Det är nu vi kan medverka till att begränsa rustningarna.
Den bristande tydligheten mot Folkrepubliken Kina vad gäller landets kärnvapen- och missilpolitik är långsiktigt riskabel. Tystnad riskerar att sända en signal att omvärlden accepterar landets nukleära rustningar, att det är okontroversiellt för Kina att fortsätta rusta.
Sverige måste deklarera att det inte är acceptabelt för något land – inte heller för Folkrepubliken Kina – att hota sina grannar, eller söka styra resultaten i fria och demokratiska val. Sverige och EU skall alltid stödja demokrati.
I politisk mening påverkar Folkrepubliken Kinas linje gentemot Taiwan också Västeuropa. Kina hindrade för något år sedan fredsbevarande FN-insatser i Makedonien, eftersom Makedonien hade erkänt Taiwan. Sverige och EU måste politiskt verka för att Folkrepubliken Kina utövar sitt ledamotskap och använder sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd med ansvar.
Den tidigare utrikesministern i Sverige signalerade att hon var beredd att efter oppositionens påstötningar öka tydligheten i Sveriges ställningstaganden gentemot Folkrepubliken Kinas rustningar, men än återstår det för regeringen att omsätta denna föresats i praktiken.
Ökad tydlighet förutsätter också en ny, konsekvent och sammanhållen Kinapolitik. Följande kan utgöra riktlinjer för en sådan politik:
Sverige måste alltid tala för demokrati, mot diktatur och aggression.
Sverige måste politiskt stödja demokratisk utveckling i Kina.
Sverige måste uppmärksamma de oppositionella personer som fängslas i Folkrepubliken Kina.
Sverige måste begära respekt för mänskliga fri- och rättigheter för människor i Folkrepubliken Kina.
Sverige måste uppmärksamma Folkrepubliken Kinas konventionella och nukleära upprustningar, som hotar stabiliteten i regionen.
Sverige måste avvisa Folkrepubliken Kinas aggression mot grannar.
Sverige måste inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU verka för ett gemensamt agerande och förhållningssätt i dessa avseenden.
Sverige måste begära att Folkrepubliken Kina brukar ansvar i användningen av vetorätten i FN:s säkerhetsråd.
Sverige måste uppmuntra ökad handel, som skapar välstånd, underlättar uppbyggnaden av marknadsekonomi och öppnar Kina för kontakter med omvärlden.
Sverige måste uppmuntra dialog mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |