Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall agera för ett omedelbart stopp på Indonesiens militära övergrepp i Aceh.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall stoppa all vapenexport till Indonesien.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall agera för en fredlig lösning av konflikten i Aceh.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall agera för att Indonesien skall respektera de mänskliga rättigheterna överallt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall agera för att Indonesien skall ställa de ansvariga för övergreppen inför rätta.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening nna vad i motionen anförs om att Sverige skall agera för att Indonesien skall ansluta sig till den internationella brottmålsdomstolen.
Konflikten i Aceh, där Rörelsen för ett fritt Aceh (GAM) utkämpat ett gerillakrig mot den indonesiska militären i snart 30 år, har under det senaste året trappats upp och läget för de mänskliga rättigheterna drastiskt försämrats. Misstron mellan GAM och den indonesiska militären omintetgjorde förhoppningarna om fred i Aceh, som eldupphöravtalet den 9 december 2002 skapade.
Sedan krigsutbrottet den 19 maj, som beskrivits som den största militära operationen efter invasionen av Östtimor 1975, har ett stort antal människor dödats och det finns många uppgifter om övergrepp mot civila och nedbränningar av skolor. Civilbefolkningen får alltså, som alltid i krig, utstå svåra lidanden. Dessa övergrepp får inte fortsätta medan den svenska regeringen stillatigande tittar på – de militära övergreppen måste omedelbart stoppas.
All svensk vapenexport till Indonesien måste också upphöra. Detta vore helt i enlighet med det krav på ett internationellt vapenembargo mot Indonesien som brittiska Tapol Indonesia Human Rights Campaign ställde efter krigsutbrottet i Aceh.
Att militära medel ej löser konflikter finns det många exempel på – däribland Sri Lanka, där vapenvila dock nu råder eftersom ingen part kunde vinna kriget. Ingenting tyder på att den indonesiska armén, trots sin materiella överlägsenhet, skulle kunna besegra GAM. Vägen till en fredlig lösning borde vara en dialog, i vilken både GAM, det civila motståndet i Aceh och Indonesiens regering deltar. Sverige, som genom Uppsala universitet har deltagit i försoningssamtalen i Östtimor mellan anhängare och motståndare till den indonesiska ockupationen 1975–1999, borde kunna initiera en sådan dialog.
Mänskliga rättigheter har länge kränkts grovt i Indonesien, särskilt i Aceh och Västpapua, men också i andra områden såsom Moluckerna. Respekt för mänskliga rättigheter är nödvändig för att landets begynnande demokratisering skall kunna fortsätta. Sverige måste i kontakterna med Indonesien kräva respekt för mänskliga rättigheter.
Ett fungerande rättsväsende är en förutsättning för att skapa respekt för mänskliga rättigheter. Den indonesiska militären har emellertid i praktiken länge åtnjutit immunitet, även om lagen föreskriver att de ansvariga för övergrepp mot de mänskliga rättigheterna skall ställas inför rätta. De domstolar som upprättades i mars 2002 för att döma 18 av de (betydligt fler) ansvariga för våldsvågen i Östtimor år 1999 är ett exempel på att rättsväsendet, i stället för att ställa de ansvariga för övergrepp till svars, skyddar dem. Sverige måste därför kräva att de ansvariga för våldet i Aceh ställs inför rätta.
Anslutning till den internationella brottmålsdomstolen, som har tillkommit för att
främja respekt för mänskliga rättigheter, skulle vara ett sätt för Indonesien att visa att man värnar om mänskliga rättigheter. Sverige måste därför kräva av Indonesien att de ansluter sig och undertecknar konventionen om ICC.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Lotta N Hedström (mp) |
|
|
Birgitta Ohlsson (fp) |
Berit Jóhannesson (v) |