Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör driva kravet på att sexualrådgivning, preventivmedel och abort skall ingå i FN:s katalog över mänskliga rättigheter.
De vanligaste dödsorsakerna för världens kvinnor är osäkra aborter och komplikationer vid förlossning. Det innebär att frågan om abort i första hand handlar om kvinnors rättigheter.
Det finns tusen skäl till att en kvinna väljer att göra abort. Om barnet tillkommit genom våldtäkt eller incest, om den gravida kvinnan är minderårig, om kvinnan redan har fler barn än hon kan ta hand om, om utomäktenskapligt sex fördöms och bestraffas där hon bor, om preventivmedel är förbjudet, om kvinnan är fattig och ensamstående osv. Listan kan göras hur lång som helst. Varje kvinna har sina egna individuella skäl för att göra abort.
I tredje världen tillkommer ytterligare ett skäl. Där dör otroliga mängder kvinnor i barnsäng, på grund av att deras kroppar redan slitits ut av otaliga födslar sedan tidiga tonåren och på grund av undermålig sjukvård vid förlossningen.
Möjligheten att bestämma över sin egen kropp är en rättighet som majoriteten av världens kvinnor fortfarande saknar. I större delen av världen är det männen som tagit sig rätten att bestämma över kvinnors kroppar och liv.
Rätten till fri sexualrådgivning, preventivmedel och abort bör inte räknas som en kulturell eller religiös angelägenhet. Kvinnors frihet, liv och hälsa skall stå över patriarkala, totalitära system som hänvisar till religion och kultur för att legitimera kvinnoförtryck.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Hillevi Larsson (s) |
Anders Bengtsson (s) |