Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en extra satsning på 100-årsjubileet av unionsupplösningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hindren för ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Norge.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förenkling av regler i samband med transporter till Norge.
År 2005 är det 100 år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes. Just nu planeras både firande och en rad av aktiviteter med anledning av detta jubileum. Särskilt Norge satsar mycket resurser på 100-årsjubileet. Unionsupplösningen var en skilsmässa i fredens tecken, och som utvecklat samarbete och vänskap. Upplösningen av unionen var inte så smärtsam som den kunnat bli, och ledde inte till några krigshandlingar. Istället blev den starten på ett djupare samarbete och samförstånd mellan två grannländer, förenade genom Europas längsta gemensamma landgräns på 1 619 kilometer.
Jubileumsåret 2005 är ett mycket bra tillfälle att skapa extra intresse för den svensk-norska dimensionen. Satsningarna kommer att stärka intresset för kontakter över gränsen. Sverige och Norge är sedan många år viktiga handelspartner. Våra sociala, kulturella och politiska band är traditionsrika. Men ett gott utvecklat samarbete kan förbättras, vare sig det gäller ekonomi, sysselsättning eller bosättning. Hinder i form av lagar, regler, avgifter, skatter, kommunikationsproblem och oväntade, överraskande kulturskillnader försvårar och försenar en många gånger positiv utveckling.
Vi studerar och arbetar i vårt grannland och företagsfusioner är vanliga. Särskilt påtagligt är detta i gränsregionerna till exempel i Värmland. I ett klimat av utökat utbyte mellan våra länder blir det också märkbart att det finns skillnader mellan ländernas system och regler. Detta får oönskade effekter för såväl enskilda som företag i gränsregionen.
För en enskild eller ett företag som sällan passerar gränsen kan bekymren anses oproblematiska. För dem som av en eller annan anledning ofta passerar gränsen blir bekymren på grund av skillnaderna i regler och system betydande. Inom Norden sker sedan decennier ett omfattande samarbete bland annat på arbetsmarknadsområdet. Ändock kvarstår behoven av att komma till rätta med vissa trögheter.
För några år sedan beslutade de svenska och norska regeringarna att de gränshinder som finns skulle granskas och åtgärdas. Efter ett kartläggningsarbete har en handlingsplan utvecklats. På regional nivå har också flera projekt dragits igång för att undanröja gränshindren. Av den anledningen måste regeringen prioritera och intensifiera arbetet för att komma till rätta med de gränshinder som finns. Siktet måste vara inställt på att så många gränshinder som möjligt ska vara undanröjda till jubileumsåret 2005.
De olika problem och hinder som finns för en ökad integration handlar om arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, infrastruktur, sociala frågor, kultur och utbildning samt skatter och tullar. Alla dessa frågor har en direkt koppling till utvecklingen i till exempel Värmland. Till denna utveckling hör också eventuella hinder för ett fördjupat samarbete mellan sjukvården i Värmland och angränsande fylken i Norge.
Eftersom ett flertal hinder är EU-relaterade är det viktigt att regeringen agerar för att få samma regler mot Norge som inom EU. Pappershanteringen för att skicka till exempel varor och maskiner till Norge är idag betydligt mer omfattande än när det gäller ett EU-land. Detta borde kunna undanröjas.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Dan Kihlström (kd) |