Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kränkning av kvinnor och av respekten för mänskliga rättigheter i Nigeria.
Sharialagarna i norra Nigeria tolkas på speciellt sätt. Det innebär att kvinnor som anses ha varit otrogna mot sin make kan dömas till döden genom stening eller till andra inhumana straff. Även våldtäkt anses grunda sådant brott. Det innebär att flera ensamstående kvinnor som utsatts för övergrepp åtalats enligt denna grund. Flera av dem har barn.
En sådan tolkning av Sharia leder till kränkning av de mänskliga rättigheterna sådana de uttrycks i FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna, FNs tortyrkonvention och av den nigerianska konstitutionen. Många personer har ställts inför domstol och dömts till stening, stympning, spöstraff eller hängning. Dessa straff kan jämställas med tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling.
Enligt Amnesty har flera dömda inte haft tillgång till försvarare eller advokat närvarande under rättegången. Kvinnor har en särskilt utsatt situation. Kritiken mot situationen i norra Nigeria skall inte tolkas som kritik mot islam utan som kritik mot den speciella tolkning som görs i detta område och de sedvänjor som råder där.
Sverige bör ta aktiv kontakt med nigerianska företrädare för att protestera mot att mänskliga rättigheter kränks i Nigeria. Sverige bör även ta initiativ för att tillsammans med Nigerias regering och FN starta utbildningsprogram i landet som leder till ökad kunskap och respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s millenniemål. SIDA bör också i sina kontakter med Nigeria aktivt följa upp att inte mänskliga rättigheter kränks i landet.
|
Stockholm den 23 september 2003 |
|
|
Lena Ek (c) |
Annika Qarlsson (c) |