I regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2003 redogör man allmänt för utvecklingen inom EU – från unionens förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet och det rättsliga och inrikes samarbetet till unionens institutioner. Kristdemokraterna välkomnar unionens framsteg under 2003 framför allt inom ramen för Lissabonstrategin och inom miljöområdet. Men vi ser också med oro på hur den socialdemokratiska regeringen brustit i sitt agerande på Europanivå i en rad frågor. Vi vill därför lyfta fram de frågor där vi kräver ett mer kraftfullt agerande från svenskt håll i EU i framtiden. Det gäller framför allt de tillväxtfrämjande åtgärderna, kampen mot den internationella terrorn och brottsligheten, för miljön och för en mer rättvis värld. Inom ramen för bland annat folkhälsoområdet vill vi se ett tuffare agerande mot EU och minska vad vi ser som EU:s klåfingrighet och låta medlemsländernas makt kvarstå eller vidgas.
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
Förslag till riksdagsbeslut 3
1 Inledning 4
1.1 Ett öppnare och tydligare EU 25 4
1.2 EU:s förbindelser med omvärlden 4
1.3 Ett hållbart EU 5
1.4 Ett tillväxtfrämjande EU 5
1.4.1 Bakläxa från rådet 6
1.5 Ett tryggare EU 6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt verkar för att snarast möjligt återuppta förhandlingarna om en ny konstitution och agerar för att Framtidskonventets förslag – såsom det presenterades för riksdagen under hösten 2003 – i så stor utsträckning som möjligt skall vara gällande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för en ökad samordning och effektivitet inom ramen för EU:s handels-, utvecklings- och jordbrukspolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att den svenska regeringen aktivt verkar för en positiv utveckling av Barcelonaprocessen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör vara drivande i det fortsatta arbetet med kemikalielagstiftningen och aktivt motverka en fördröjning av det föreslagna regelverket.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att man inom EU beslutar om att medlemsländerna skall införa miljöskatter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att minska byråkratin inom EU:s regelsystem och kräva att all lagstiftning bör föregås av kostnadsberäkningar för de europeiska företagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för en förstärkning av den gemensamma konsumentpolitiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att EU högprioriterar kampen mot människosmugglingen och ge tullen och Europol ökade resurser och befogenheter att agera mot könshandeln.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att man inom EU stoppar alla tendenser till drogliberalisering inom EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av jobbguider i Sverige och förbättrat tillvaratagande av invandrares kompetens.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att främja en effektivare återintegrering på arbetsmarknaden för långtidssjukskrivna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reformera skatte- och bidragssystemen, enligt Lissabonprocessen, i syfte att öka incitamenten att arbeta.
Den kommande våren är historisk för Europa. Genom östutvidgningen enas vår kontinent. EU blir nu en stormakt med näst intill en halv miljard människor. Kristdemokraterna har, som medlem i EPP-gruppen, länge verkat för att östutvidgningen skulle bli verklighet och vi ser det som en verklig seger för demokratin och friheten i Europa att vi inleder det 21:a århundradet med ett enande av vår kontinent. Europeiska unionen som fredsprojekt – initierat av kristdemokrater i sex länder i Europa efter andra världskrigets fasor – har sannerligen utvecklats till en framgångsrik skapelse för fred och gemensamt ansvarstagande! Det kan inte nog understrykas i dessa dagar av allmän svensk EU-negativism.
Vi ser olyckligt på att EU:s medlemsregeringar inte lyckades komma överens om de strukturella förändringar som EU bör gå igenom för att fungera med 25 (och senare 27) medlemsländer istället för som idag 15. Därför vill vi plädera för att den svenska regeringen aktivt verkar för att snarast möjligt återuppta förhandlingarna och agerar för att Framtidskonventets förslag – såsom det presenterades för riksdagen under hösten 2003.
EU måste ta ett ökat ansvar för internationell fred och säkerhet och här bör den socialdemokratiska regeringen komma med tydligare initiativ än vad som hittills varit fallet. Att EU saknar en samordnad gemensam utrikespolitik missgynnar unionen inte minst i det viktiga arbetet med att bidra till en rättvisare värld och bättre globala spelregler på världsmarknaden för alla. Det krävs ett tydligare agerande från svensk sida inom området för EU:s utvecklingspolitik. Samordningen mellan EU:s handels-, utvecklings- och jordbrukspolitik måste stärkas. Frihandeln måste öka och de handelsstörande exportsubventionerna inom jordbruket avvecklas. EU:s bistånd brister i effektivitet och Kristdemokraterna vill ytterligare samordna utvecklingspolitiken på EU-nivå genom att installera en kommissionär för biståndsfrågor. Insynen i EU:s biståndsarbete måste öka och arbetet effektiviseras genom en decentralisering till kommissionens delegationer i mottagarländerna. Europaparlamentet bör också få mer inflytande i debatten om biståndets framtida inriktning. I årsberättelsens redovisning gällande den s.k. Barcelona-processen beskrivs det otydligt hur arbetet fortskrider. Vi vill därför understryka betydelsen av att den svenska regeringen aktivt verkar för att samarbetet med de 12 Medelshavsländerna fortskrider och utvecklas. Vi vill också verka för en allmän höjning av biståndsnivån såväl i Sverige som inom EU. Bara några få länder inom EU har nått målet med att 0,7 % av BNP skall gå till utvecklingsbistånd. Detta är otillräckligt! Sverige bör föregå med gott exempel och höja biståndsnivån till 1 % av BNP. Inte minst bör EU:s demokratistöd till Balkan öka. EU:s engagemang för situationen på Balkan måste öka liksom stödet till de krafter som eftersträvar försoning, verklig demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Som en av världens rikaste regioner har Europa också ett globalt ansvar för en hållbar utveckling. Miljösamarbetet över nationsgränserna är en av EU:s viktigaste uppgifter och Kristdemokraterna vill att Sverige skall vara än mer pådrivande än idag inom alla områden som berörs av EU:s miljöpolitik för att bevisa att kombinationen tillväxt och ökad konkurrenskraft är förenlig med ekologisk hållbarhet. Vi är mycket angelägna om att behandlingen av den nya kemikaliestrategin, REACH, fortskrider utan alltför stora fördröjningar och att förslaget blir så innehållsrikt som möjligt. Det är viktigt att Sverige är drivande i det fortsatta arbetet och motverkar en urholkning av regelverket.
För att skapa ett grönare Europa måste marknadsmekanismerna göras mer miljövänliga. Möjligheten att ställa miljökrav vid offentlig upphandling bör öka. Kristdemokraterna vill införa miljöskatter på EU-nivå samtidigt som användningen av hållbara bränslen för transport- och energisektorn måste stimuleras genom långsiktiga skattelättnader. Miljöskatt bör även införas på flygbränsle. Vi vill också utöka andelen utsläpp som ingår i handelssystemet för utsläppsrätter. Detta för att skapa ett tak för hur mycket som sammantaget får släppas ut från de sektorer inom näringslivet som omfattas av utsläppshandeln. För att förhindra att liknande miljökatastrofer inträffar som den när Prestige förliste vid spanska kusten 2002 vill Kristdemokraterna införa förbud mot att låta enkelskroviga fartyg passera i Östersjön.
Tillväxten i EU har länge släpat efter andra regioners. Byråkratin inom EU-systemet, den åldrande befolkningen och det höga skattetrycket är hinder för att EU skall nå det uppsatta målet och bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi före 2010. För att komma tillrätta med det problemet krävs åtgärder på EU-nivå i en rad frågor. Konkurrensen inom Europas tjänste-, transport- och energisektor måste öka. Alla konkurrenshinder inom marknaderna för turism, transporter och byggande bör undanröjas. En gemensam marknad för finansiella tjänster bör skapas och den finansiella marknaden bör göras tillgänglig för privata kunder för att öka tillgången på riskkapital. Byråkratin och bidragsberoendet inom EU måste minska och all ny EU-lagstiftning bör föregås av kostnadsberäkningar för de europeiska företagen. Vi vill också stärka den gemensamma konsumentpolitiken. Kristdemokraterna vill stärka konsumentskyddet och införa gemensamma minimiregler för bland annat produktsäkerhet, tvistlösning och handel med finansiella tjänster och e-handel. Livsmedelssäkerheten måste också stärkas genom införandet av en gemensam livsmedelspolitik över hela unionen. Vi välkomnar Framtidskonventets förslag om att ge Europaparlamentet mer insyn och makt i hela EU:s budget.
Sverige fick 2003 tre rekommendationer av rådet gällande krav på åtgärder från den socialdemokratiska regeringens sida för en bättre tillväxt i Sverige. Kristdemokraterna kan bara instämma i kritiken och understryka behovet av ett kraftfullt agerande från den svenska regeringens sida på följande tre områden:
Integrationspolitiken måste förbättras och fler invandrare måste ges tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Idag har många svårt att snabbt komma in på arbetsmarknaden trots att många högutbildade invandrare bor i Sverige. Det är därför oerhört angeläget att kunskapsvalideringen förbättras så att exempelvis invandrare med akademisk utbildning snabbt kan komma in på arbetsmarknaden. För många med invandrarbakgrund krävs det ibland specifika åtgärder eftersom många saknar ett socialt nätverk, kontakter och erfarenhet av att söka arbete i Sverige. Kristdemokraterna vill införa så kallade jobbguider för invandrare som är nya på den svenska arbetsmarknaden.
De höga ohälsotalen i Sverige är oacceptabla och måste åtgärdas. Det är nu sex år sedan de växande ohälsotalen tog fart på allvar. Under hela denna tid har Socialdemokraterna suttit i regeringsställning. Otaliga utredningar, statistiska uppdrag, pratgrupper har passerat revy sedan dess, men utan mycket av konkreta förslag till åtgärder. Det mesta har präglats av ett ostrukturerat lappande och lagande. Vissa frågor som nu lyfts fram, såsom stärkandet av den försäkringsmedicinska utbildningen, är dessutom gamla kristdemokratiska krav som år efter år röstats ner i riksdagen bland annat av Socialdemokraterna. Det är forfarande långt kvar till en politik som uppfyller kommissionens rekommendationer ”för att främja en effektiv återintegrering på arbetsmarknaden”. Bättring krävs!
Kommissionen rekommenderar också Sverige att ”reformera skatte- och bidragssystemen i syfte att öka incitamenten att arbeta”. Vad vi ser i dag är en motsatt utveckling. Skulle regeringen till exempel gå på Egendomsskatteutredningens förslag om att finansiera en sänkning av förmögenhetsskatten genom att höja inkomstskatten är det ett steg i helt fel riktning och således något Kristdemokraterna motsätter sig.
Med den ökade rörligheten i kombination med EU:s kommande utvidgning underlättas också villkoren för den internationella brottsligheten. Kristdemokraterna vill agera med hårdare tag för att öka tryggheten för våra medborgare och för att bekämpa den internationella terrorn och brottsligheten. Vi vill att Sverige driver på för att högprioritera kampen mot människosmugglingen inom EU. Tullen och Europol (EU:s polissamarbete) måste få ökade resurser och befogenheter att agera mot pedofilnätverken och könshandeln. Större insatser måste även sättas in i EU:s nya medlemsländer, dess grannländer i öst och på Balkan. Gemensamma minimistraff för människohandel bör införas så att de kriminella ligorna inte kan utnyttja nationella straffskillnader. Precis som smugglingen av människor bör drogsmugglingen motarbetas kraftigare än idag inom unionen. Alla tendenser till drogliberalisering måste stoppas. Kristdemokraterna vill att Sverige agerar vakthund och försöker blockera all sådan liberalisering. Det gemensamma polissamarbetet vill vi inrikta på den organiserade narkotikahandeln och i övrigt bör samarbetet inkludera förebyggande åtgärder, kontroller av polis och tull, rehabiliterande verksamhet och samarbete mellan producent- och konsumentländer. Sverige bör verka för en höjning av skatterna för alkohol i hela EU och för en skärpning av reklam- och införselreglerna för alkohol till Sverige. Sverige har förlorat många viktiga instrument för att komma tillrätta med en alltför hög alkoholkonsumtion och alkoholskador i vårt land. Folkhälsoskälen – inte en hänvisning till den gemensamma marknaden – måste vara styrande i den fortsatta hanteringen av frågan.
|
Stockholm den 24 mars 2004 |
|
|
Holger Gustafsson (kd) |
|
|
Rosita Runegrund (kd) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Else-Marie Lindgren (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Tuve Skånberg (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Erling Wälivaara (kd) |