Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av regionala kontakter vid prioritering av investeringar i infrastrukturen.
Arbetet med att uppfylla infrastrukturpropositionens mål pågår för fullt. I skrivande stund är infrastrukturminister Ulrika Messing i full färd med att träffa företrädare för de olika länen och regionerna för att de ska få ge sin syn på vilka objekt som bör komma först när staten ska prioritera mellan alla önskemål. Ett kärvare ekonomiskt läge på grund av en sämre konjunktur gör dessutom att dessa prioriteringar spelar en allt större roll.
För en tid sedan presenterade såväl Banverket som Vägverket sina respektive investeringsplaner för de närmaste cirka tio åren. Tyvärr måste jag konstatera att dessa planer på många sätt skiljer sig från de prioriteringar som gjorts ute i landets regioner. Detta visar inte minst alla de högljudda protester från landets olika delar som kom när dessa planer presenterades.
Östra förbifarten förbi Katrineholm är ett sådant exempel. Projektet är av stor vikt för såväl Katrineholm som Sörmland och östra Mellansverige. Men trots ett massivt stöd för projektet så har Vägverket flyttat fram projektet ett antal år.
Jag är medveten om att regeringen arbetar hårt med infrastrukturfrågan just när detta skrivs. Jag vill dock ändå understryka vikten av att prioriteringar av investeringar när det gäller infrastrukturen måste ske i nära dialog med respektive län och region. Annars riskerar vi att missa möjligheten till tillväxt i de delar av landet, t ex i östra Mellansverige, som skulle kunna fungera som tillväxtmotorer för resten av landet.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Michael Hagberg (s) |