Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att planera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup och Kastrup.
Infrastrukturen i Öresundsregionen förändras snabbt. Möjligheterna för människor att arbetspendla över sundet ökar. På samma sätt ökar högskolornas och företagens förutsättningar att knyta kontakter mellan Skåne och Själland. Bron mellan Sverige och Danmark skapar förutsättningar för att knyta samman regiontrafiken på båda sidor sundet. På den danska sidan är redan väg- och spåranslutningar från Kastrup till Köpenhamn och övriga Själland färdigbyggda. Men fortfarande saknas ett antal strategiska beslut för den svenska sidan.
Den planerade Citytunneln är ett sådant uppskjutet projekt, som är en viktig förutsättning för att tågtrafiken ska utvecklas. I detta sammanhang borde också en direkt järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup prioriteras som ett angeläget projekt.
Sett ur ett europeiskt perspektiv är Kastrup en regional flygplats för södra Sverige och Danmark, liksom Arlanda är en regional flygplats för centrala och norra Sverige. Genom de förbättrade Öresundsförbindelserna ökar trycket på Kastrup, som har byggts ut i omgångar. Snart når därför Kastrup sitt kapacitetstak. Sedan 2001 har visserligen flygtrafiken mattats, bl a till följd av terrordådet i USA, men Kastrup och Sturup har inte alls uppvisat samma minskning som t ex Arlanda. Enligt vår uppfattning finns det all anledning att förvänta sig att den långsiktiga ökningen av flygtrafiken fortsätter, sett över en fem- eller tioårsperiod.
Enligt vår uppfattning är det uppenbart att bägge flygplatserna behövs för att på ett rationellt och säkert sätt tillgodose flygtrafiken i Öresundsregionen. Eftersom det knappast går att bygga ut Kastrup mer, även om flygtrafiken fortsätter att öka, måste de svenska och danska luftfartsmyndigheterna samarbeta och fördela flygtrafiken mellan Kastrup och Sturup.
Närmare hälften av dagens ca 18 miljoner passagerare på Kastrup utnyttjar denna flygplats för att byta plan. Den danska flygtrafiken skulle därför med fördel delvis kunna flytta över till Sturup. Samtidigt skulle Sturup dels kunna betjäna södra Sverige med inrikesflyg, dels bli hela Öresundsregionens flygplats för flygtrafiken till Baltikum, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Med snabba landförbindelser kan också de båda flygplatserna fungera som reservflygplats för varandra.
En viktig förutsättning för ett samarbete mellan flygplatserna är just att en järnväg mellan flygplatserna byggs. Det finns redan en snabb spårförbindelse över Öresundsbron från Kastrup till Malmö. Om den befintliga Ystadsbanan kompletteras med spår till Sturup, skulle också de båda flygplatserna få en snabb spårförbindelse. Dessutom skulle lokala kommunikationsproblem lösas. I dag är det krångligare för en tågresenär från t.ex. Ystad eller Skurup att ta sig till Sturup än till Kastrup. Ett nytt spår skulle göra det möjligt för dem att enkelt ta sig till närmaste flygplats. Det är nu hög tid att ta med en eventuell ny spårdragning i planeringen så att inte annan planering görs på ett sätt som försvårar ett järnvägsbygge.
En förstudie om en järnväg mellan Malmö och Sturup har redan gjorts på Luftfartsverkets initiativ (En järnväg till Sturup, Förstudie om förutsättningar och konsekvenser, maj 1999). Enligt den finns olika tänkbara alternativ till spårdragning – antingen ett anslutande spår eller en omdragning av banan Malmö–Ystad. Antalet flygresenärer på Kastrup förväntades enligt denna studie öka från dåvarande 16,6 miljoner till 35–45 miljoner 2010.
För närvarande arbetar Luftfartsverket med projektet Sturupspendeln – ny järnväg till Sturup, och har lämnat in en miljökonsekvensbeskrivning till länsstyrelsen. En ny järnvägsutredning beräknas bli klar våren 2003. Luftfartsverket har för denna utredning fått stöd med 0,5 miljoner euro från EU:s budget för transeuropeiska nätverk (TEN). Dessutom har Kastrups flygplats tillskjutit pengar till utredningen. Det finns både ett svenskt och ett danskt intresse för en ny spårförbindelse, även om ointresse från svenska regeringen riskerar att tömma projektet på kraft och engagemang.
Regeringens senaste infrastrukturproposition nämnde inte ens järnvägsförbindelsen Kastrup–Sturup. I Banverkets banhållningsplan för 2004–2015 plan finns förbindelsen visserligen med, men räknas inte som prioriterad.
Det är naturligtvis omöjligt att i dag avgöra exakt när en järnvägsförbindelse är ekonomiskt försvarbar. Men med tanke på att planeringen av järnväg, vägnät och bebyggelse måste ske utifrån en helhetssyn och med långsiktigt perspektiv, är det mycket angeläget att en järnvägsförbindelse Sturup–Malmö–Kastrup snarast tas med i planeringsunderlaget för Skåne. Det behövs en planberedskap för framtida järnvägssatsningar. Till exempel måste angelägna beslut om den fortsatta breddningen av väg E 65 harmonieras med planer på en framtida järnvägssträckning. Dagens beslut kring olika planeringsfrågor i södra Skåne får inte ske på ett sätt som omöjliggör en framtida viktig järnvägssatsning.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Ulf Nilsson (fp) |
Allan Widman (fp) |