Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utredning kring öppna programvaror i offentlig förvaltning.
En öppen programvara är ett datorprogram eller operativsystem där källkoden finns fritt tillgänglig. Källkoden är den logik som bygger upp ett program och som behövs för att kunna göra några förändringar. Öppna programvaror är ofta gratis och finns att hämta från Internet. Utvecklingen sker av både ideella krafter och kommersiella företag som IBM och Sun. Det finns olika licensavtal för öppna programvaror. Det vanligaste är att vem som helst får lov att använda källkoden som önskas, men att produkter som utgått från den inte får lov att säljas vidare som sluten programvara. Ett annat vanligt licensavtal tillåter att källkoden används hur som helst utan begränsningar. Det gör att det finns öppen källkod i alla stora operativsystem idag, inklusive Microsofts och Apples.
Öppna programvaror har länge funnits som en naturlig del av Internet och en majoritet av alla webbservrar kör idag med något av de öppna operativsystemen. Det ger dem en stark legitimitet som säkra och stabila produkter som har testats under starka påfrestningar i produktionsmiljö. Exempelvis sökmotorn Google använder sig av en egen version av operativsystemet Linux därför att det ger dem den kontroll över sina servrar som de måste ha.
Statskontoret har i en förstudie om öppen programvara tittat på vilka positiva och negativa effekter ett införande av öppen programvara skulle kunna ha inom den offentliga förvaltningen i Sverige.
På plussidan hamnade:
förenklad licenshantering
minskat beroende av en produkt eller leverantör
sänkta totala kostnader, ökad konkurrens
ökad kvalitet och stabilitet
ökad stimulans av lokal/inhemsk företagsamhet
ökad säkerhet
öppna format förenklar kommunikationen med allmänheten.
På minussidan hamnade:
kan kräva ett omfattande migrationsarbete
kan leda till ökade krav på egen kompetens och underhåll inom myndigheten
kan vara svårt att hitta rätt produkt
man kan få interoperabilitetsproblem med proprietära program
för närvarande mindre utbud på marknaden av konsult- och supporttjänster
psykologiskt motstånd bland beslutsfattare
Flera av punkterna på minussidan är inte egentliga problem med programvaran utan kan anknytas till problem med nuvarande stängda system, en alltför liten användning av öppna standarder i dagsläget och en svag upphandlingskultur som inte lett till tillräcklig konkurrens.
Även om fördelarna är många med öppna programvaror så har ännu användningen i offentlig förvaltning i stort sett uteblivit. Många är osäkra och vill inte ta det första steget. Vid val av programvaror är det viktigt att se till två faktorer: de funktionskrav som måste uppfyllas och totalkostnaden för ägande (Total Cost of Ownership, TCO). I totalkostnaden måste räknas in kostnader för licenser, support, hårdvara, säkerhet, stabilitet med mera. I dagens samhälle är vi beroende av datorsystem som fungerar till varje pris och som erbjuder funktionella, enkla och gärna snabba verktyg. Valet faller på det man redan har i drift, för att det erbjuder en känsla av trygghet. En känsla som inte alltid är korrekt.
Det finns en vinst för både kommuner, landsting och landet i stort om öppna programvaror kan utnyttjas i större utsträckning. En programlicenskostnad är till största delen en import av en vara. Genom att en större del av kostnaderna för öppen programvara gäller arbete som utförs i Sverige förbättras handelsbalansen. Kostnaderna behöver inte öka, samtidigt som det kan innebära fler jobb och en bättre kvalitet. En del av lönerna kommer dessutom tillbaka i form av skatt. Dessutom ger utveckling av öppna programvaror Sverige en rejäl knuff framåt som IT-nation.
Bästa exemplet på vad som kan göras redan idag är våra skolor, som med sina enorma mängder datorer skulle kunna göra enorma besparingar. Skolor har i allmänhet inte heller de specialprogramvaror som ofta är det enda egentliga hindret för en övergång. Om man exempelvis använder det fria operativsystemet Linux tillsammans med kompetenta kontorsprogram som Open Office och webbläsaren Mozilla så kan man hålla nere kostnaderna samtidigt som man erbjuder en funktionell, stabil och säker miljö för användarna. Samtidigt ger man alla elever en bra grund av IT-kunskap som de har med sig hela livet.
Mot bakgrund av ovanstående finns det ett behov av att tillsätta en utredning som ska granska:
Vilka konsekvenser en övergång till öppna/fria programvaror i statliga, landstingskommunala och kommunala förvaltningar och myndigheter skulle få i form av kostnader, besparingar och möjlighet till arbetstillfällen.
Vilka av de offentligt använda datorprogrammen som går att ersätta med öppna alternativ.
Vilka dessa öppna alternativ är.
Vilka, av förvaltningar och myndigheter ägda, system som kan göras öppna.
Vilka öppnare licensformer som, av förvaltningar och myndigheter ägda, programvaror bör underställas.
Hur och med vad myndigheter, universitet, högskolor, företag och intresseföreningar för öppen programvara kan bidra för att en övergång ska förverkligas.
Hur en tidsplan för en övergång till öppen programvara skulle kunna se ut.
Hur den offentliga upphandlingen av programvara kan förbättras för att bättre ta hänsyn till öppna programvarors fördelar.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |