Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en informationsplan om riskerna för mobiltelefonanvändning i samband med bilkörning utarbetas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även mobiltelefonerande skall undersökas i trafikolycksutredningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör utredas om telefonsamtal under körning skall kunna identifieras rättsligt och kunna bedömas som en vårdslös handling i trafiken.
Resultat från ett stort antal studier visar att körförmågan försämras avsevärt när mobiltelefon används vid bilkörning. Orsaken är att förarens uppmärksamhet på trafiksituationen försämras och kontrollen över bilen påverkas och blir ojämnare.
Flera andra länder har redan förbud mot telefonerande under körning. Det vanligaste är förbud mot telefonerande med handhållna apparater. Olycksanalyser har dock visat att den försämrade körförmågan vid användning av mobiltelefon leder till ökad olycksrisk, både när det gäller handhållna mobiltelefoner och mobiltelefoner med handsfreeutrustning. Att i likhet med flera andra länder införa ett förbud som enbart gäller handhållna telefoner verkar inte vara den optimala lösningen.
Ser man på mobiltelefoner i trafiken som ett isolerat problemområde skulle ett totalförbud kanske vara lösningen. Mot detta talar svårigheten att kontrollera samtalen och att en mobiltelefon kan vara värdefull i nödsituationer och vid olyckstillfällen.
Även andra aktiviteter påverkar ju föraren negativt, t.ex. att äta, röka eller justera bilradion – aktiviteter som man ju inte kan förbjuda.
Vi anser att det måste skapas någon form av information och skärpta regler för mobiltelefonerandet för att göra människor medvetna om den risk man utsätter sig själv och andra för i trafiken.
Genom en nationell upplysningskampanj bör man avråda förare från att köra och prata i mobiltelefon samtidigt och påvisa de risker detta medför. Alla måste bli medvetna om den nedsättning i körförmågan som ett samtal leder till.
En informationsplan bör snarast utarbetas för hur man på bästa sätt kan föra ut information om riskerna med mobiltelefoni under körning. Denna information bör ges till nuvarande körkortsinnehavare och skall även ingå som en naturlig del i körkortsutbildningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Det är i linje med riksdagens nollvision att samla information om möjliga, framtida trafiksäkerhetsåtgärder.
För att kunna ge underlag för framtida åtgärder anser vi att Vägverket och polisen ska få i uppdrag att vid sina undersökningar av olycksorsaker systematiskt undersöka om mobiltelefon använts i samband med olyckstillfället. Därvid följer också att dessa måste få befogenheter att kunna göra kontroller om samtal från eller till mobiltelefon ringts. Detta bör ges regeringen till känna.
Vägverket föreslår i sin publikation ”Mobiltelefonerande i trafiken” att
telefonsamtal under körning ska identifieras rättsligt, i en särskild bestämmelse, som en föraraktivitet eller ett förartillstånd jämställt med påverkan av trötthet och alkohol. Förslagsvis, för olyckor där telefonerandet är själva olycksorsaken, skulle straffet för den vållande parten bli hårdare för dem som dömts skyldiga med tanke på telefonerandets kapacitetsänkande effekt på förarens mentala förmåga.
Detta kan vi ställa oss bakom. Den svenska lagstiftningen om användning av telefon under färd inskränker sig till det allmänna försiktighetskravet i 2 kap. 1 § trafikförordningen:
För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med tanke på omständigheterna.
Det bör utredas om lagstiftningen skulle kunna klassificera telefonerandet i samband med olyckor som en allvarligt försvårande omständighet och därmed definieras som en vårdslös handling i trafiken enligt gällande trafikförordning och straffpraxis. Detta ska ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Karin Thorborg (v) |
|
|
Owe Hellberg (v) |
Kjell-Erik Karlsson (v) |
|
Sten Lundström (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
Karin Svensson Smith (v) |