Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra sjömanslagen och införa karensdag för personal i sjöfart i inrikes fart.
Person som är anställd för arbete på svenskt fartyg och som under den tid han tjänstgör ombord har befattning på fartyget omfattas av sjömanslagen. Enligt 34 § sjömanslagen betalas lön för sjöman även om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada. Karensdag tillämpas inte. Det gör att bolag och enskilda som driver färjetrafik inomskärs måste betala sin personal även när den är sjuk.
Enligt § 34 gäller följande: När sjöman har befattning på fartyg utgår lön, även om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada.
Har sjömannen sjukdom eller skada när han lämnar befattning på fartyg, utgår lön för sådan tid därefter under vilken han är arbetsoförmögen på grund av sjukdomen eller skadan. Lönen utgår från dagen efter den då han lämnade befattningen under högst 60 dagar, om befattningen avsåg utrikes fart, eller högst 30 dagar, om befattningen avsåg inrikes fart. Blir sjömannen under väntetiden arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada, har han rätt till lön under den tid han är arbetsoförmögen. Lönen utgår från dagen efter den då han blev arbetsoförmögen under högst 60 dagar, om han under anställningstiden senast haft befattning på fartyg i utrikes fart, och i annat fall under högst 30 dagar.
Ekonomiskt innebär detta stora bekymmer för de bolag som driver sjöfart inomskärs mellan öar i skärgården. De konkurrerar ofta om personal som finns i kollektivtrafik på land, där dessa förmåner inte finns. För att jämställa personal som finns i trafik inom andra trafikslag bör karensdag införas även för sjöman som kör fartyg i inrikes fart.
|
Stockholm den 5 oktober 2003 |
|
|
Marita Aronson (fp) |