Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att bygga tunnel genom Öresund för höghastighetståg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att bygga ett höghastighetsnät i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fördjupad systemstudie av Europakorridoren baserad på de nya resultaten i KTH:s studie.
Öresundsregionen bebos av cirka 3,5 miljoner människor. Regionen har en väl känd kompetens inom medicin och matvaror. Detta är verksamheter som kommer att utvecklas framöver och betyda mycket för många människors välbefinnande. Forskning och utveckling av nya produkter kommer att kräva resor och förflyttning av människor långt utanför Öresundsregionen.
Flyget är idag det enda effektiva transportmedlet för medellånga resor. Med tanke på miljöfrågor och även säkerhet är det av stor betydelse att fortsätta utbyggnaden av järnvägslinjer. Höghastighetståg mellan Stockholm och Hamburg förutsätter en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Norra Öresund är den rakaste och närmaste vägen mot kontinenten.
Europakorridoren är ett framtidsprojekt. En blick över järnvägsbyggen i övriga Europa ger vid handen att det satsas stora pengar i Frankrike och Spanien. Dessa investeringar görs självklart inte för ro skull utan med tanke på miljö och effektivt resande.
Öresundsregionen skulle med rätt satsning på Europakorridoren och en tunnel mellan Sverige och Danmark bli betydligt större. Tillgängligheten ökar på samma sätt som pendlingsavståndet minskar. Argument för en tågsatsning kommer att vara färre bil- och flygresor. Ett modernt resande kräver spårbundna kommunikationer med höga hastigheter.
Forskare vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, har tagit fram en ny prognosmodell, Sampvips, som använder sig av Sampers resandeflöden och Vipssystemet för fördelning mellan färdmedel och linjer. Det visar sig att Sampvipsmodellens prognoser för resandeutvecklingen på ett mycket bättre sätt stämmer överens med de internationella erfarenheterna man dragit i Europa och främst i Frankrike och Spanien.
Resultatet av de nya prognoserna visar att en fullt utbyggd Europakorridor ger en resandeökning som är större än effekten av hela Banverkets framtidsplan. Med Banverkets framtidsplan beräknas tågets marknadsandel för långväga resor öka från 15 % år 2002 till 19 % år 2015. Med Götalandsbanan utbyggd till 2015 ökar den till 23 %, med Europabanan utbyggd till Helsingborg till år 2017 ökar den till 27 % och med Europabanan utbyggd ända till Hamburg år 2020 ökar marknadsandelen till 30 %.
Den samhällsekonomiska kalkylen beräknad med SIKA:s tidsvärden, vilka får anses mycket låga, ger nettonuvärdeskvoten 1,7, vilket betyder att Europakorridoren ger nästan tre gånger så stora vinster som investeringen kostar.
Senast vid ett seminarium i Berlin den 8 september 2003 ordnat av Schleswig-Holstein träffades företrädare för Förbundsregeringen i Tyskland, regeringen i Danmark, delstatsregeringen i Schleswig-Holstein, EU:s transportkommission och Storströms amt framhölls att det är viktigt att knyta samman Skandinavien med det europeiska höghastighetsnätet, vilket kommer att ske över Fehmarn Belt. Det finns alltså ett stort och växande internationellt intresse för en tågförbindelse med höghastighetskapacitet från Stockholm till Hamburg.
Resultaten av KTH:s studie av Europakorridoren talar för att en satsning på ett höghastighetsnät av europeisk standard är långsiktigt hållbar ur såväl ekonomisk som ekologisk synvinkel. Man bör alltså fatta ett principbeslut om att bygga ett höghastighetsnät och sedan genomföra det i den takt man kan finansiera det.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |