Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en avveckling av Bromma flygplats.
Bromma flygplats öppnade för trafik 1936. Under efterkrigstiden växte flyget kraftigt och med tiden började bullerproblemen för de kringboende att bli ett allvarligt miljöproblem. Läget förvärrades genom jetflygets utveckling och under 1970-talet var bullret så omfattande att något måste göras. 1983 flyttades Linjeflygs verksamhet ut till Arlanda och de boende runt flygplatsen kunde andas ut efter årtionden av buller och lukt av flygbränsle.
Stockholms stad började planera för ett bostadsområde på Bromma och bl a stadsdelen Minneberg med nästan 1 000 lägenheter byggdes då det stod klart att flygplatsen skulle läggas ned. 1992 beslöt emellertid en knapp majoritet i Stockholms kommunfullmäktige att släppa fram det tunga trafikflyget igen. Bullermattorna bredde åter ut sig över de närbelägna bostadsområdena. Inom bara några kilometers radie från flygplatsen bor över 100 000 människor.
Sedan ett avtal ingåtts mellan staten och Stockholms stad 1994 som reglerar trafiken fram till år 2011 har flyget kunnat ökas successivt, inte minst med hjälp av olika tilläggsavtal. En nytt tilläggsavtal har ingåtts mellan Luftfartsverket och Stockholms stad 2002. Det nya avtalet medger en påtaglig ökning av den tunga trafiken på Bromma. Syftet med avtalet är att möjliggöra en flyttning av privatflyg och mindre flygplan från Bromma och ersätta dessa flygrörelser med tyngre plan i linjefart. Det nya avtalet kan, om det nyttjas fullt ut, leda till en fördubbling av antalet passagerare från dagens dryga miljon/år till två miljoner/år. Bromma blir därmed Sveriges andra flygplats efter Arlanda.
Jämfört med nu innebär det en kraftig ökning av det tunga flyget på Bromma. Det för naturligtvis med sig ökade bullerstörningar, ökade avgasutsläpp, mer biltrafik till och från flygplatsen och inte minst ökade säkerhetsrisker. Bromma flygplats ligger mitt i ett tätbebyggt storstadsområde.
Diskussioner om att etablera även utrikestrafik på Bromma har resulterat i att det idag finns förbindelser med såväl Köpenhamn som Bryssel.
Samtidigt som bullernivåerna kring flygplatsen nu ökar lägger flyget en död hand över utvecklingen i närliggande stadsdelar. Ett flertal bostadsprojekt kan inte genomföras, vilket är ytterst olyckligt med tanke på den stora bostadsbrist som råder i Stockholmsregionen.
Regering och riksdag måste nu ge miljön en uppvärdering. Det kan inte vara rimligt att kraftigt miljöstörande verksamhet tillåts pågå med 100 000-tals människor boende i närheten, samtidigt som nya möjliga bostadsområden inte kan bebyggas av bl a miljö- och säkerhetsskäl.
Enligt Centerpartiets uppfattning måste staten medverka till att Brommaflyget avvecklas så snart som möjligt. Här hänvisas även till Centerpartiets motion angående infrastrukturen. Genom att utveckla Skavsta med goda kommunikationer skapas förutsättningar för den flygkapacitet som måste finnas i Stockholmsregionen. Genom tredje banan på Arlanda med de numera så snabba tågförbindelserna från Stockholm, Uppsala och andra delar av Mälardalen kan flyget utvecklas även där. På grund av flygets allmänna nedgång under senaste året finns det idag utrymme på Arlanda för en överföring av Brommas trafik i linjefart. Arlanda utgör navet i flygtrafiken över Sverige där såväl utrikes som inrikes trafik har sin naturliga mötespunkt.
När Bromma flygplats avvecklats kan området dels göras tillgängligt för allmänheten i form av nya grönytor, dels bebyggas med bostäder. För detta krävs att regionen utvecklar goda kollektivtrafikförbindelser bl a i form av spårvägsanslutning till Alvik och Sundbyberg.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Kerstin Lundgren (c) |