Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa resurserna för bärighetsåtgärder till den faktiska relativa nyttan, genom att större andel destineras till de småländska vägarna.
Förslaget till nationell plan för vägtransportsystemet för åren 2004–2015 innehåller en ökad satsning på bärighetsåtgärder. Totalt rör det sig om 17 miljarder kronor under planperioden. Den föreslagna fördelningen av dessa medel beaktar inte tillräckligt näringslivets förutsättningar i södra Sverige.
Skogsavverkningen i Småland är cirka 15 procent av avverkningen i riket. Hela 22 procent av produktionen av sågat virke sker i Småland. Drygt 12 procent av det statliga vägnätet finns i Småland och många vägar har bärighetsproblem som försvårar näringslivets transporter. I planen föreslås att endast 6 procent av tillgängliga medel skall användas till åtgärder i Småland. Det borde vara betydligt mer. Tjällossningen varierar mycket från år till år i södra Sverige. De lokala variationerna är stora på grund av olika väderförhållanden. Problem med avstängda vägar för tung trafik kan förekomma under hela vinterhalvåret. Samma väg kan bli avstängd flera gånger samma år, beroende på upprepade tjällossningar. Drygt 25 procent av vägnätet i Småland har så klen uppbyggnad att det riskerar att stängas för tung trafik om tjällossningen blir besvärlig i området. Vägverket uppger att man så långt möjligt undvikit att stänga av vägar med särskild betydelse för tung trafik. Många av dessa vägar har skador som är besvärande för trafikanterna, särskilt för tung trafik. Dessa vägar behöver förstärkas för att klara näringslivets transporter fortsättningsvis.
Permanenta bärighetsrestriktioner är ett betydligt större problem i södra Sverige, eftersom dispens för tunga transporter på tjälad väg inte är möjlig. (I Småland finns nästan 30 mil väg med lägre tillåten belastning året om.)
Vid sidan om skogsnäringen finns ett transportintensivt jordbruk och en geografiskt spridd tillverkningsindustri som genererar omfattande tunga transporter på mindre vägar. Exempelvis finns drygt 21 procent av Sveriges kor i Småland. En satsning på förbättrad bärighet på vägarna i södra Sverige leder därför till större samlad nytta för näringslivet än motsvarande satsning på annat håll.
De mindre vägarna i Småland är smalare och krokigare än i Norrland. Ofta är det gamla grusvägar som försetts med en tunn beläggning, men som inte förstärkts och moderniserats. Samtidigt är andelen av befolkningen som bor på landsbygden särskilt stor i Småland. I Kronobergs län bor 25 procent av befolkningen på ren landsbygd. Den låga vägstandarden och dåliga bärigheten blir särskilt besvärande när arbetspendlare, skolbuss, mjölkbil, timmerbilar och andra tunga transporter skall fram på samma väg. Behovet av farbara vägar året om har särskilt stor betydelse för social välfärd och funktionella arbetsregioner.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Olle Sandahl (kd) |