Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en väl fungerande infrastruktur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att järnvägen på sträckan Uppsala–Gävle förbättras så att den regionala trafiken i norra Uppland utvecklas snabbare mot Gävle och att järnvägstransporterna mellan Mellansverige och norra Sverige underlättas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dubbelspåret mellan Skutskär och Furuvik färdigställs 2006.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dubbelspåret på sträckan Svartbäcken–Samnan färdigställs under 2008.
Goda kommunikationer är avgörande för att människor ska kunna bo och arbeta var de vill. Det är också avgörande för om företag vill etablera sin verksamhet i glesbygdsområden. För att skapa tillväxt och behålla en levande bebodd landsbygd måste satsningar på infrastrukturen prioriteras.
Gävleregionen är ett utsatt område med hög arbetslöshet, hög utflyttning och sviktande företagsamhet med minskad sysselsättning som följd. Med närhet till Stockholm och Uppsala finns dock stora möjligheter för människor att pendla och arbeta på annan ort, utan att behöva flytta från regionen. Problemet idag är att Ostkustbanan är en mycket hårt trafikerad järnväg med många stopp för möten på grund av att det inte finns dubbelspår. Det pågående arbetet har försenats gång på gång och risken är att människor ger upp och flyttar från vår region.
Ostkustbanan ingår i TEN-nätet. Banan har fyra spår från Stockholm till den punkt söder om Rosersberg (Skavsta by) där Arlandabanan avviker från
Ostkustbanan. Norr därom har banan dubbelspår till Uppsala. Eftersom
Arlandabanans dubbelspår går parallellt med Ostkustbanan till en punkt strax
söder om Knivsta (Myrbacken) och funktionellt är en integrerad del av Ostkustbanan finns fyra spår även på den sträckan. Norr om Uppsala är banan dubbelspårig med undantag av enkelspårssträckorna Uppsala C-Samnan (norr om Gamla Uppsala) och Älvkarleby-Bomansberget (norr om Furuvik). Norr om Gävle är banan enkelspårig.
Tågförseningar, 40–50 procent överstiger en nivå som är acceptabel.
Bristande kapacitet, speciellt på delen Sundsvall–Gävle och på de enkelspåriga delarna mellan Gävle och Uppsala men även i Uppsala och vid infarten till Stockholm.
För låg bärighet och för liten lastprofil.
Lång restid Gävle–Sundsvall, speciellt delen Hudiksvall–Sundsvall.
Behov av upprustning och modernisering av Uppsala C.
Behov av utveckling av trafiksystemet Stockholm–Märsta/Arlanda–Uppsala, vilket inkluderar behov av upprustning av Märsta och Knivsta stationer.
Stockholm–Uppsala, bangårdsombyggnader
Uppsala, bangårdsombyggnad inklusive resecentrum
Uppsala–Svartbäcken, dubbelspår (pågår)
Marma och Mehedeby, hållplatser för regionaltrafik
Älvkarleby–Bomansberget, dubbelspår, exklusive Skutskär–Furuvik (pågår)
Skutskär–Furuvik, dubbelspår
Gävle–Sundsvall, ökad kapacitet
Gävle–Sundsvall, Stax 25 och lastprofil C
Ostkustbanan, ERTMS
Tågförseningarna har inte reducerats till en acceptabel nivå. En sänkning med ytterligare cirka 25 procent vore önskvärd att genomföra under planperioden. Framtidsplan och åtgärder på sträckan Gävle–Sundsvall bedöms inte som tillräckliga för att långsiktigt lösa de brister som finns. Kapacitetsbrist kommer att finnas under attraktiva tider och de relativt långa restiderna Gävle–Sundsvall kommer att bestå efter planens genomförande. Om trafikutvecklingen fortsätter att vara positiv krävs på lång sikt ytterligare kapacitetsåtgärder. Dubbelspåret Svartbäcken–Samnan (Norr om gamla Uppsala) ingår i Stockholmsberedningens betänkande (SOU 2002:11). Banverket anser att utbyggnaden är viktig för utvecklingen av tågtrafiken och beklagar att objektet inte kunnat inrymmas i framtidsplanen. Banverket gör dock bedömningen att övriga utbyggnader på stråket tills vidare är tillräckliga för att trafiken ska fungera.
Ytterligare ett projekt som ingår i Stockholmsberedningens betänkande är en ny spåranslutning till Arlanda. Detta projekt inryms inte i framtidsplanen. De samhällsekonomiska kalkyler som hittills gjorts indikerar inte att projektet är samhällsekonomiskt lönsamt. De medel som avsatts för att utveckla trafiksystemet Stockholm–Märsta/Arlanda–Uppsala bedöms inte som tillräckliga för att tillgodose önskemålen från kommuner och trafikhuvudmännen.
Framtidsplanen har överlämnats till regeringen som ska ta ställning till vad som föreslås. Regeringen bör noga överväga vad som anförts i motionen om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid resurstilldelning av infrastrukturmedel.
Under de senaste åren har den ökande trafiken på banan lett till många trafikstörningar och stor frustration för resenärerna. Problemen har varit så omfattande att man tvingats till drastiska åtgärder för att över huvud taget få trafiken att fungera. Tåg har dragits in och restiderna har förlängts. Detta ger ett försämrat utbud och sämre service för våra resenärer. Kapaciteten på banan måste förbättras och dubbelspåren bli färdiga så snart som möjligt. Sträckan mellan Hudiksvall och Sundsvall behöver också omfattande insatser för att få en acceptabel järnvägstrafik, men också andra delar av Ostkustbanan är i stort behov av kapacitetshöjningar.
Om några år kommer Botniabanan tas i drift. Vad som då händer med Ostkustbanan om inte förbättringar gjorts är svårt att överblicka, men det kommer förmodligen att bli stora svårigheter att få en fungerande trafik. Ska man kunna få ut full effekt av Botniabanan måste även standarden på Ostkustbanan höjas och dubbelspår mellan Stockholm och Sundsvall byggas.
|
Stockholm den 26 september 2003 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |