Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Dalarna måste tilldelas ett högre väganslag.
367 miljoner kronor!
Det är en summa – så här sett i enskildhet – som kan verka stor. Men om man ser på att det är den summa som skall ge bättre vägar i Dalarna så är det en låg summa. Det är bara Gotland som fått ett lägre anslag.
Följande planeringsramar för vägarna finns, här några exempel:
Stockholm 3.648.000 miljoner
Skåne 3.512.000
Västra Götaland 3.318.000
Uppsala 1.279.000
-----
Kalmar 574 miljoner
Kronoberg 661
Västerbotten 738
Norrbotten 510
Gävleborg 627
Västmanland 658
Örebro 791
Värmland 581
Sett med den uppställningen som grund så är det ett bedrövligt lågt väganslag som finns för Dalarna: 367 miljoner!
Jag har – för att informationen inte skall bli politiskt färgad – hämtat faktauppgifterna i denna motion från den länstransportplan för åren 2004–2015 som Region Dalarna sammanställt.
Dalarnas län är Sveriges fjärde största turistlän och är, efter de tre storstadslänen, det i särklass största turistlänet i riket med över 16 miljoner gästnätter. 2002 omsatte turisterna drygt 5,5 miljarder kronor i länet. Dalarna har i stort sett dubbelt så många som det femte största turistlänet (Jämtland).
Dalarna har ett mycket stort behov att få till stånd en modern och stärkt transportinfrastruktur. För länets tillväxt och överlevnad behöver Dalarna skapa en närhet till den internationella och nationella marknaden och tillgodose näringslivets stora transportbehov.
Dalarna behöver också, för att behålla det på senare tid positiva flyttnettot, väsentligt förbättra möjligheterna till arbetspendling, såväl till och från länet som inom länet.
Dalarnas län är vidsträckt. Det är landets fjärde till ytan, ca 35 mil i nord–sydlig riktning och ca 20–25 mil i öst–västlig riktning. Bebyggelse och näring är inte enbart koncentrerade till vissa orter. I Dalarna finns viktiga näringar spridda över hela länet, alltifrån den tyngre basindustrin i söder, tillverkningsindustrin och skogsnäringen i övriga delar av länet, samt den expanderande turistindustrin i dalafjällen. Den delen är norra Europas största vinterturismområde. Denna spridning är Dalarnas styrka, men i transportinfrastruktursammanhang också en svaghet.
Övrigt som noteras av Region Dalarna:
• Länet har mycket omfattande godstransporter på såväl väg som järnväg.
• Borlänge rangerbangård är en av landets största.
• Det finns i dag stora brister i befintliga transportsystem.
• Det statliga vägnätet inom länet omfattar 5 000 km. Av dessa är fortfarande 20 procent grusvägar.
• 15–20 procent av vägnätet är avstängt för tung trafik vissa tider av året p g a tjällossning.
• Dalarna noterar den 1 januari 2002 totalt 516 bilar per 1.000 innevånare. Detta betyder att Dalarna – näst Gotland – är det biltätaste länet. (Underligt är att de län som toppar med antalet bilar har de sämsta/lägsta väganslagen!)
• Malungs kommun i västra Dalarna är den biltätaste kommunen i riket (609 bilar per 1.000 innevånare).
• Av länets innevånare bor 20 procent i glesbygd, jämfört med 14 procent för riket.
Det här borde vara siffror och uppgifter som klart visar en enda sak: Dalarna har ett alldeles för lågt väganslag. Men som så mycket annat är det starka län med många riksdagsledamöter – också län med starka s-politiker och goda kontakter in till regeringen – som blir vinnare i dragkampen om vägpengarna. Dalarna har tyvärr inget starkt s-namn och det kan vara en av anledningarna till det låga anslaget.
|
Stockholm den 16 september 2003 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |