Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att reumatologi blir en egen basspecialitet inom svensk sjukvård.
Reumatism omfattar ett stort antal olika diagnoser. Flera av sjukdomarna är mycket svåra och kan leda till allvarliga komplikationer och påtagligt ökad risk för dödlighet om de inte upptäcks och behandlas i tid. All forskning visar att tidig diagnos och behandling är viktig för att bromsa sjukdomsförloppet och förebygga allvarliga komplikationer.
I Sverige är omkring en miljon människor drabbade av någon reumatisk sjukdom. Det handlar om en folksjukdom och i hög grad om en kvinnosjukdom. 75 procent av de som drabbas är kvinnor.
Samhällsekonomin kräver att reumatiker får en snabb diagnos och rätt behandling. Enligt beräkningar från Hälsouniversitetet i Linköping kostar de reumatiska sjukdomarna samhället 27 miljarder kronor om året. Större delen, 22 miljarder, är indirekta kostnader som beror på sjukskrivningar och förtidspensioner. Rörelseorganens sjukdomar, dit de reumatiska sjukdomarna räknas, svarar för en tredjedel av kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioner. Vi vet dessutom att kvinnor har det svårare att få rehabilitering än män.
Det största hotet mot den framtida reumatikervården är brist på specialistutbildade reumatologer. Stora pensionsavgångar väntar medan det är svårt att rekrytera nya läkare. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av att de nya, kraftfulla behandlingsmetoderna ställer höga krav på specialistkunskaper hos läkarna.
Forskningen går stadigt framåt och under de senaste åren har flera stora genombrott gjorts på detta område. Det är av stor vikt att denna utveckling får fortsätta.
För att kunna tillgodose att diagnoser ställs i tid, att den framgångsrika forskningen fortsätter samt att specialister finns är en förutsättning för att reumatologi förblir en basspecialitet inom svensk sjukvård.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Christin Nilsson (s) |
Michael Hagberg (s) |