Motion till riksdagen
2003/04:So586
av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

Utgiftsområde 9 - Hälsa, sjukvård och social omsorg


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. för år 2004 3 000 000 000 kr.

  2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen för år 2004 18 950 000 000 kr.

  3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvården för år 2004 260 036 000 kr.

  4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:31 Ny nationell vårdgaranti för år 2004 2 000 000 000.

  5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:4 Statens beredning för medicinsk metodik för år 2004 50 193 000 kr.

  6. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:6 Socialstyrelsen för år 2004 379 885 000 kr.

  7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden 2004 29 229 000 kr.

  8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 13:10 Medicinalstyrelsen för år 2004 108 000 000 kr.

  9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 14:1 Insatser mot aids för år 2004 83 122 000 kr.

  10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut för år 2004 69 596 000 kr.

  11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 14:41 Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2004 55 554 000 kr.

  12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 14:61 Institutet för komplementär medicin för år 2004 10 000 000 kr.

  13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 14:71 Bidrag till lokalt folkhälsoarbete för år 2004 44 000 000 kr.

  14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 14:8 Alkohol och narkotikapolitiska åtgärder för år 2004 173 250 000 kr.

  15. Riksdagen avslår förslaget om att för budgetåret 2004 anvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.

  16. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 16:1 Personligt ombud för år 2004 290 000 000 kr.

  17. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd för år 2004 176 319 000 kr.

  18. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder för 2004 79 394 000 kr.

  19. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för år 2004 163 748 000 kr.

  20. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2004 anvisa medel till anslag 16:6 Viss elektronisk utrustning.

  21. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2004 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd.

  22. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för år 2004 11 961 000 000 kr.

  23. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2004 anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen.

  24. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade för år 2004 80 000 000 kr.

  25. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti för år 2004 236 794 000 kr.

  26. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 9 anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse för år 2004 618 479 000 kr.

Hälso- och sjukvårdspolitik

Vi anser att regeringens tandvårdspolitik är såväl orättvis som ineffektiv. Särskilt gäller det införandet av högkostnadsskyddet för personer över 65 år. Dels diskriminerar detta förslag yngre personer, dels är förslaget i sig kostnadsdrivande och långt ifrån heltäckande ens för gruppen över 65 år. I stället vill vi se ett renodlat högkostnadsskydd för samtliga åldersgrupper, ett förslag som utvecklas i vår tandvårdspolitiska motion So408 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m). Vi anslår därför tre miljarder kronor under anslagspost 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Våra förslag på läkemedelsområdet under anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen medför en successiv minskning av kostnaderna under de nästkommande åren. Förslagen utvecklas detaljerat i vår läkemedelspolitiska motion So386 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m). Vårt förslag beräknas för 2004 kosta 18 950 000 kronor.

Regeringen finansierar inom anslagsområde 13:3 ett familjemedicinskt institut. Det familjemedicinska institutet tillsätts inom ramen för den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård i syfte att förstärka primärvården. Vad beträffar forskning och utveckling anser vi att vårt förslag till ett institut för medicin och hälsa på ett bättre sätt kan bistå primärvården, varför vi avvisat proposition 2001/02:38 Bildandet av ett familjemedicinskt institut. Förslaget till ett institut för medicin och hälsa utvecklas nedan samt i vår sjukvårdspolitiska motion So503 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. Utöver regeringens förslag anslår vi sju miljoner kronor till Rett Center, ett nationellt center som fungerar som specialistklinik, kompetenscenter och forsknings- och utvecklingsenhet för flickor med ett ofta svårt flerhandikappbehov.

För att garantera alla vård i tid har vi tillsammans med de andra borgerliga partierna kommit överens om en nationell vårdgaranti som är fullt införd på två år och då gäller alla medicinskt motiverade diagnoser och vårdkedjans alla insatser. För detta ändamål avsätter vi under anslagspost 13:31 Ny nationell vårdgaranti två miljarder kronor det första året för garantins införande, d.v.s. för 2004, och 1,5 miljarder kronor för det andra året, 2005. Det ger ett ordentligt tillskott för att klara av att korta vårdköerna samtidigt som det borgerliga förslaget är den reform som behövs för att även på sikt hindra att vårdköer uppstår.

Vi vill göra det möjligt att minska sjukdomstid, korta sjukskrivningar, påskynda tillfrisknande och rehabilitera till ett så normalt liv som möjligt samt undvika långtidssjukskrivningar och sjukpensioneringar. Vi vill därför under de kommande tre åren ge försäkringskassorna möjlighet och medel att upphandla vård åt patienter som är föremål för kassornas åtgärder och som inte kan erbjudas vård inom tre månader av det egna landstinget. För detta ändamål tillför vi under kommande treårsperiod ytterligare 6,7 miljarder kronor under utgiftsområde 10.

Vi vill överlåta Läkemedelsförmånsnämndens uppgifter till Riksförsäkringsverket och även tillämpa fri prissättning för betydligt fler preparat än i dag. Detta möjliggörs av vårt föreslagna högkostnadsskydd på 1 800 kronor som leder till att 75 procent av alla medborgare betalar hela kostnaden för sina läkemedelsprodukter. Preparat som endast i liten utsträckning finansieras via läkemedelsförmånen behöver därför inte åsättas ett maximipris av Riksförsäkringsverket, eftersom konkurrensen leder till att en naturlig spärr för prishöjningar uppstår.

Den verksamhet som Statens beredning för utvärdering av medicinsk me­to­dik bedriver har stor betydelse för sjukvårdens utveckling. SBU utvärde­rar metoder för diagnostik, behandling och rehabilitering. SBU:s rapporter är av god kvalitet, och spridningen av dessa har ökat. Vi avsätter därför under utgiftspost 13:4 Statens beredning för medicinsk metodik tio miljoner kronor årligen utöver regeringens förslag.

För att Sverige även fortsättningsvis skall ligga i forskningsfronten vill vi, efter amerikansk förebild, skapa vad vi kallar ett svenskt institut för medicin och hälsa. Institutet skall kraftsamla och möjliggöra ny tvärvetenskaplig forskning, men också fördjupa forskningen inom olika discipliner med anknytning till hälsa och sjukvård i vid mening. Medel till institutet anvisas under utgiftsområde 16. För detta ändamål bör medel frigöras i första hand från forskningspolitiken. Långsiktigt sett ligger den stora potentialen för förbättrad hälsa i nya landvinningar på bl.a. det medicinska området.

Tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens område är av central betydelse för att garantera patienternas säkerhet och välfärd. Vi har föreslagit en ytterligare förstärkning av den oberoende tillsynen på området genom inrättandet av en särskild medicinalstyrelse. Medicinalstyrelsen skall utnyttja resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen som redan har en organisation uppbyggd för tillsynen. Budgetmedel skall därför överföras från Social­styrelsen till ett nytt anslag. Vi baserar överföringen på den senast beräknade kostnaden för tillsynsdelen, vilken enligt Socialstyrelsens årsredovisning för 2001 beräknas till 108 000 000 kronor.

Folkhälsa

Regeringen står för en folkhälsopolitik som så tydligt bygger på en idé om kollektiva lösningar på enskilda människors problem. Idealet för denna politik är det hälsosamma samhället istället för hälsosamma individer. Dessa generella lösningar tenderar ofta att ha en tillrättavisande och moraliserande karaktär – inte utan risk för kontraproduktiva effekter. Vi ifrågasätter med fog både dess nytta och kostnadseffektivitet.

Vi är av den övertygelsen att stora generella upplysningskampanjer eller liknande inte duger för att komma till rätta med hälsorelaterade problem som är orsakade av enskilda människors levnadsmönster, livsstil och villkor. Vi vill att människor erbjuds något bättre där den enskilde i största möjliga mån kan bemötas direkt. Det är också en nödvändighet om hälsofrämjande insatser skall ha avsedd verkan.

Därför måste generaliteten i insatserna bytas ut mot regionalt och lokalt folkhälsoarbete och riktade specialinsatser. Till förmån för detta bör det statliga engagemanget minska kraftigt. Anslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet bör därför successivt sänkas; under år 2004 med 60 miljoner kronor. Inriktningen bör vara att Folkhälsoinstitutet är helt avvecklat vid utgången av år 2006.

För att stimulera framväxten av riktade insatser och regionalt och lokalt folkhälsoarbete vill vi under år 2004 anslå sammanlagt 44 miljoner kronor till anslagspost 14:71 Lokalt folkhälsoarbete. En stor del av de medel som regeringen avsätter under 14:7 fördelas enligt kriteriet om verksamhet i minst tio län för att kvalificera för statsbidrag. Vi är kritiska till ett sådant kriterium då vi prioriterar kvalitet framför kvantitet. Riktade insatser är att föredra t.ex. mot ett tillfälligt problemområde eller i samband med läkarbesök. Det påvisar t.ex. SBU i en utvärdering av rökavvänjningsmetoder. Därför anser vi att en betydande andel av resurserna till folkhälsoåtgärder skall ha en tydlig geografisk eller hälsomässig inriktning för att uppnå bästa möjliga nytta och kostnadseffektivitet.

En rad organisationer har kommit att betyda alltmer för många männi­skors trygghet. Till skillnad från myndigheter står ideella organisationer för en mer lättillgänglig, individanpassad och riktad verksamhet. Det är inte bara ett djupt engagemang som är karakteristiskt för dessa organisationer utan också en allt större profession. Vi anser att det är angeläget att de kan stöttas på ett bättre sätt än i dag. De skall inte ersätta socialtjänsten eller andra myndigheter men ges de möjligheter som krävs för att fortsätta sitt arbete med att erbjuda den trygghet som är så viktig för många människor.

Vi vet genom konsumentundersökningar inom olika landsting att konsumenterna använder sig alltmer av komplementär/alternativ medicin och att behovet av att kunna välja behandlingsmetod på lika villkor ökar kraftigt. Eftersom det är möjligt att etablera sig som utövare, utan att kunna redovisa yrkeskunskaper eller resultat, är det svårt för konsumenterna att välja rätt. Det behövs därför ett nationellt centrum för alternativ/komplementär medicin i Sverige. Det skulle innefatta forskning och utbildning som ges på universitetsnivå. Vi vill därför anslå tio miljoner kronor under anslagsposten 14:61 Institutet för komplementär medicin. Missbruk av alkohol är utan tvivel ett av våra allra största samhällsproblem. De nya förutsättningarna för alkoholpolitiken – bl.a. öppna gränser och ett nytt konsumtionsmönster – kan bara hanteras med en väl underbyggd och hos folkflertalet förankrad alkoholpolitik. Vi har sedan länge hävdat att det bästa sättet att få ett ansvarsfullt förhållande till alkohol är genom riktad upplysning och information.

Regeringen har avsatt medel för genomförande av den nationella hand­lingsplanen för alkoholpolitiken. Regeringens handlingsplan omfattar bl.a. åtgärder som syftar till ansvarsfulla och måttfulla alkoholvanor och omedelbar hjälp åt dem som har alkoholproblem. Regeringen tillsätter också medel för genomförandet av den nationella handlingsplanen mot narkotika. Vi är kritiska mot arbetssättet med storskaliga handlingsplaner och anser att handlingsplanen mot narkotika inte gör skäl för namnet. Den är snarast en skrivbordsprodukt utan vare sig åtgärder eller förankring i verkligheten. Vår kritik presenteras i motion So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.

Med ett avvecklat detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden, vars uppgift är att pröva frågor om vilka varor som skall få finnas med i detaljhandelsmonopolets sortiment. I ett avreglerat system skulle varje butik få ta hem de varor som just deras kunder efterfrågar.

Mot bakgrund av den senaste tidens allvarliga utveckling på narkotika­området anser vi att kraftfulla åtgärder för att förhindra missbruk är nödvändiga. Vi avsätter därför 40 miljoner kronor mer än regeringen under kommande treårsperiod under anslaget 14:8 Alkohol och narkotikapolitiska åtgärder. Insatserna skall särskilt riktas så att nyrekrytering av missbrukare förhindras.

Vi anser att satsningarna på arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att stagnera eller urholkas. Situationen har länge varit allvarlig i många av tredje världens länder men blir nu alltmer akut även i vårt direkta närområde runt Östersjön. Vi anser att ett kontinuerligt arbete liksom en hög beredskap för insatser både i Sverige och utomlands krävs. Vi satsar därför via anslaget 14:1 Insatser mot aids 25 miljoner kronor årligen utöver vad regeringen anslår för att kunna säkerställa ett fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete.

Funktionshindrade

Regeringen förespråkar en handikappolitik som bygger på monopol och generella lösningar som alla funktionshindrade – oavsett egna önskemål – förväntas anpassa sig till. Stödet till funktionshindrade bör vara mångsidigt och anpassas till den enskildes särskilda förutsättningar. Den funktionshindrade skall ha möjlighet att påverka sin egen situation, t.ex. genom att kunna välja vårdpersonal, omsorgsform och hjälpmedel. Den närmare inriktningen av vår politik framgår av vår kommittémotion So487 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m).

En grupp med särskilt behov av stöd är personer med allvarlig psykisk sjukdom, exempelvis schizofreni. Deras behov försummas ofta när olika huvudmän försöker undvika kostnader genom att skjuta över ansvaret på andra. Samtidigt påvisar modern psykiatrisk forskning vikten av tidiga interventioner vid begynnande psykoser. En verksamhet som syftar till att samordna insatserna från olika huvudmän är därför värdefull. Erfarenheten har också visat att ideella organisationer bedriver en värdefull verksamhet med personliga ombud. Kommuner som beviljas statsbidrag för verksamheter med personligt ombud kan överlåta driften av verksamheten till en entreprenör som kan vara en frivilligorganisation. Kommunen kvarstår dock som huvudman för verksamheten och som ansvarig för att redovisa till länsstyrelsen/Social­styrelsen hur statsbidraget använts och hur verksamheten utvecklats. Flera tragiska händelser under året visar att behovet av samordning av insatserna inom den psykiatriska vården är akut. Vi anslår därför 290 miljoner kronor till 16:1 Personligt ombud för 2004.

Regeringen har sedan statsbudgeten 2002 minskat anslag 16:3 Studiestöd till funktionshindrade med sammanlagt åtta miljarder. Vi vill återställa anslaget till sin tidigare nivå och föreslår därför att anslaget tilldelas åtta miljoner kronor mer än regeringen anslår, alltså 176 miljoner kronor.

Under anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder fördelas en lång rad bidrag till olika verksamheter som underlättar tillvaron för många funktionshindrade. Det handlar t.ex. om rikstolkstjänst, bidrag till hjälpmedelsutställningar, bidrag till ledarhundar m.m. Dessutom får handikapporganisationerna under detta anslag ett bidrag till sina rekreationsanläggningar. Vi förordar att stödet till dessa anläggningar höjs med en miljon kronor. Skälet till vårt förslag är att vi anser att det är centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda möjligheter till rekreation vid anläggningar som är särskilt anpassade för specifika funktionshinder.

Vår uppfattning är att alla organisationer – även de som representerar mycket små grupper av handikappade eller som väljer att inte samordna sin verksamhet inom ett större kollektiv – skall ha rimliga möjligheter att arbeta som självständiga organisationer. Vi vill därför tillföra ytterligare medel till anslaget för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom handikapprörelsen. Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar vad beträffar bidrag till handikapporganisationer. Socialdemokraternas politik för bidragsgivningen missgynnar dock alla de organisationer som företräder personer med små och ovanliga handikapp eller som väljer alternativa organisationsformer, t.ex. i form av nätverk. Under anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer vill vi därför skjuta till två miljoner kronor årligen utöver regeringens anslag.

Vi vill återföra det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens första 20 timmar till staten. Vidare anser vi att rätten till personlig assistent, även under skoltid och vid vistelse på dagcenter, skall återinföras samt att schabloniseringen av assistansersättningen skall slopas. Rätten till personlig assistans bör också omfatta funktionshindrade i gruppboende. För att garan­tera detta tillför vi för personlig assistans ytterligare en miljard kronor samt återför 900 miljoner kronor av kommunernas kostnader för de första 20 timmarna till staten. Detta innebär att vi höjer anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning med 1,9 miljarder kronor årligen

I samband med riksdagens behandling av diskrimineringslagarna fram­förde vi förslaget att slå ihop flera olika ombudsmannaverksamheter – varav en är handikappombudsmannen – till en enda myndighet. Den nya myndigheten bör tilldelas anslag under utgiftsområde 14. Det anslag som anvisas där bör innefatta särskilda medel för kartläggning av hur kommunerna följer upp FN:s standardregler för funktionshindrade. Således skall något anslag till handikappombudsmannen inte tilldelas under utgiftsområde 9.

För att undvika socialbidragsberoende för funktionshindrade och för att underlätta för kommunerna ekonomiskt, anser vi att ett särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas. Vi anslår därför en ny anslagspost, 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade, som tilldelas 80 miljoner kronor.

En av de grundläggande förutsättningarna för att funktionshindrade skall ha en reell möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt är en god tillgång till olika slag av hjälpmedel. Vi har under ett flertal år föreslagit att en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar görs. Enligt vår uppfattning finns dock redan nu anledning att pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras med statliga anslag. Till att börja med vill vi slå samman anslag 16:6 Bidrag för viss elektronisk utrustning och anslag 16:7 Bilstöd till en hjälpmedelsgaranti. Åldersgränsen för bilstödet bör avskaffas för personer som behöver bilen i sitt arbete.

De särskilda anslagen till bilstöd och alternativ telefoni överförs till ett nytt anslag: 16:12 Statlig hjälpmedelsgaranti. Hjälpmedelsgarantin tillförs från och med 2004 dessutom 18 miljarder kronor extra årligen jämfört med regeringens förslag.

Socialtjänst

Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse fungerar inte tillfreds­stäl­lan­de, vilket också framgår av skrivelse 2002/03:RR9 från Riksdagens revisorer. Kösituationen är allvarlig. Detta medför omfattande risker för såväl de unga som väntar på plats som för personal och omgivning.

Köerna beror till stor del på att den nya påföljden sluten ungdomsvård tränger ut andra nödvändiga placeringar. Situationen är enligt vår uppfattning inte hållbar. Den slutna ungdomsvården bör enligt vår uppfattning överföras till kriminalvården.

Överföringen innebär att anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse kan minskas med 125 miljoner kronor för år 2004. Vi anser det angeläget att Statens institutionsstyrelse nu genomför nödvändiga strukturåtgärder för att i framtiden kunna leva upp till det ansvar man har fått. Detta är viktigt inte minst med hänsyn till institutionsstyrelsens monopolställning gentemot kommunerna. Om förbättringar inte sker inom en snar framtid måste frågan om Statens institutionsstyrelses monopolställning tas upp till ny prövning.

Stockholm den 6 oktober 2003

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Carl-Axel Johansson (m)

Anne Marie Brodén (m)

Magdalena Andersson (m)

Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Stefan Hagfeldt (m)