Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör uppdra till Skolverket att omgående stärka ANT-undervisningen i grundskolan fr.o.m. årskurs 4. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om polisens och frivilligorganisationernas betydelse i ANT-undervisningen. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad och utvecklad föräldrautbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om provtagning på personer under 15 år. 2
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till UbU.
2 Yrkande 4 hänvisat till JuU.
Kristdemokraterna tog under föregående riksmöte initiativ till ett gemensamt utskott bestående av socialutskottet, utbildningsutskottet och justitieutskottet. Anledningen var oron för det alltmer utbredda narkotikamissbruket, men även övertygelsen att narkotikapolitiken gagnas av gemensamt arbete mellan berörda utskott. Utskottens olika perspektiv kan förhoppningsvis generera förslag till åtgärder som syftar till att förhindra narkotikans utbredning i samhället. Resultatet blev att socialutskottet och justitieutskottet tillsammans initierade ett arbete med bl.a. hearing och studiebesök. Målsättningen är att under 2005 kunna lägga fram förslag som riksdagen kan ta ställning till. Kristdemokraterna ser fram emot resultatet av detta arbete.
Samtidigt behövs snabba och konkreta åtgärder för att omedelbart stävja utvecklingen av narkotikamissbruket. Denna motion behandlar kristdemokratiska förslag för att förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika. Politiken för de rättsvårdande myndigheterna och missbruksvården utvecklas i separata motioner.
En klar tendens under senare år är att drogbruket bland våra barn och ungdomar gått allt längre ner i åldrarna. Narkotikan är lättillgänglig och allt fler vuxna langar till minderåriga. Alla former av legalisering av narkotika och liberalisering i narkotikapolitiken strider mot det övergripande målet, ett narkotikafritt samhälle. Det blir svårare och svårare att upprätthålla trovärdigheten i målformuleringar om ett drogfritt samhälle. Idag finns ett alltför stort avstånd mellan narkotikapolitikens högt ställda målsättningar och verkligheten. Och den svenska traditionen av ett mycket restriktivt förhållningssätt till narkotika ifrågasätts allt oftare.
Narkotikasituationen i Sverige har försämrats genom ett ökat utbud samtidigt som de förebyggande insatserna minskat. Kompetens, kontinuitet och samordning har gått förlorade i arbetet med att minska narkotikans skadeverkningar i samhället. Det förekommer brister inte minst inom den vård och behandling som erbjuds missbrukare. De stödjande miljöerna bland barn och unga har också förändrats. Skolhälsovården har begränsats, antalet skolkuratorer minskat, fritidsgårdarna har lagts ned och fältarbetare har dragits in.
Den nationella narkotikahandlingsplanen (prop. 2001/02:91) som den socialdemokratiska regeringen presenterade under 2002 saknar tillräckliga åtgärder för att minska utbudet av narkotika och att hjälpa människor ur ett missbruk.
Det är självklart bättre att förebygga än att bota ett missbruk. Men det ska finnas beredskap att hjälpa ungdomar som hamnar i drogmissbruk. Det gäller att arbeta på både kort och lång sikt. Preventionen ska bedrivas i skolor och andra sammanhang där ungdomar vistas.
Skolan är av naturliga skäl oslagbar när det gäller möjligheten att nå ut till barn och ungdomar med information och kunskap om bl.a. droger. Det förebyggande ANT-arbetet var tidigare ett viktigt instrument men undersökningar från senare år visar att många elever är missnöjda med den information de fått via ANT-undervisningen.
En av orsakerna kan vara att skolan har tvingats ta itu med andra viktiga problem. Mobbning och rasism är två exempel. Samtidigt har de senaste årens nedskärningar i kommuner och i landsting resulterat i allt färre vuxna i skolan. Behovet av kuratorer och skolsköterskor har fått stå tillbaka när resurserna skurits ned. Många lärare har då fått ta större socialt ansvar och undervisningen har på många håll blivit eftersatt. Framför allt elever med särskilt behov av stöd har drabbats. Kristdemokraterna anser att ANT-undervisningen bör påbörjas redan från läsår fyra och sedan kontinuerligt finnas med i läroplanen fram till nionde klass.
ANT-undervisningen bör utgå från verkligheten genom att ha föreläsare som t.ex. arbetar med dessa frågor till vardags eller som har levt i missbruk. Polisen, före detta missbrukare, frivilligorganisationer m.fl. är de som är bäst lämpade att informera om missbruksrelaterade frågor på ett realistiskt och verklighetsanknutet sätt. De unga har själva på sitt ungdomsting uttryckt önskemål om att före detta missbrukare och föräldrar till missbrukare bör föreläsa ute på skolorna. Sådana initiativ bör uppmuntras exempelvis genom att Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en sådan verksamhet.
Alkoholen är oftast inkörsporten till narkotikamissbruk. Tobaksrökning kan vara en annan inkörsport till att röka hasch. Det måste finnas insikt om dessa och andra samband för drogutvecklingen om det förebyggande arbetet ska vara effektivt. Det är också väl känt att ju äldre en person är vid sin alkoholdebut desto mindre är risken för missbruk. Det är således ingen slump att skolan fått uppgiften att undervisa om alkohol och andra droger. Undervisningen handlar självklart om att varna den enskilde för droger, men den syftar även till kunskap om symtom och signaler för att hjälpa andra.
Polisen har på många håll framgångsrikt varit en naturlig del i skolans arbete med exempelvis narkotikaundervisning. Tyvärr har bristen på närpoliser inneburit att de tvingats prioritera andra viktiga polisiära uppgifter. På så sätt har eleverna fråntagits undervisning om droger. Polisen måste få tillräckliga resurser för att avdela personal till förebyggande arbete i skolorna.
En av de viktigaste grundpelarna i samhället är familjen. Familjen har en oersättlig ställning och uppgift i samhället. Kristdemokraterna vill uppvärdera familjens roll och betydelse. Under uppväxten formas och grundläggs barnens syn på samhället och medmänniskan. Etiken levandegörs i samspel med andra människor och införlivas så småningom med vårt tänkande. Bäst fungerar den processen tillsammans med personer vi älskar och har förtroende för. Det är därför föräldrarna är så viktiga. De är i de allra flesta fall de som bäst förmedlar grundläggande värden till sina barn. Samhället ska därför stötta de vuxna så att de kan vara närvarande och delaktiga i de ungas liv.
Det är viktigt att familjens betydelse för barnets utveckling i större utsträckning tas i beaktande när man diskuterar det förebyggande arbetet inom narkotikapolitiken.
Inom ramen för den föräldrautbildning som idag finns borde föräldrarna kunna stödjas bl.a. genom information om missbruksrelaterade frågor. Föräldrautbildning är en viktig verksamhet för lokala initiativ. Utbildningar kan t.ex. bedrivas på vårdcentraler, i kyrkor, samfund, studieförbund och folkrörelser. Samhällets kostnader för att erbjuda förebyggande insatser ska ställas i relation till ett minskat narkotikamissbruk bland ungdomar.
Grundutbildningen för socionomer, socialpedagoger m.fl. är bristfällig när det gäller viktiga missbruksrelaterade ämnen. Detta är anmärkningsvärt eftersom dessa yrkeskategorier i stor utsträckning arbetar med och kommer i kontakt med personer som har olika typer av missbruksproblem.
Socialstyrelsen har ett uppdrag att utveckla ett program för nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt utveckling av nationella riktlinjer för missbrukarvården. Socialstyrelsen skall samtidigt se över frågan inom ramen för en kartläggning av missbruksrelaterade ämnen inom olika grundutbildningar. Regeringen har hävdat att det är viktigt att de olika utbildningarna bibehåller sin karaktär av yrkesutbildningar som skall ge en bred kompetens inom människovårdande yrke och att fokus därför bör läggas på en möjlighet till vidareutbildning.
Kristdemokraterna menar att det är av stor vikt att grundutbildningarna snarast kompletteras med obligatoriska inslag av missbruksrelaterade ämnen och att det samtidigt finns särskilda kurser med specialinriktningar och fördjupningsmöjligheter. Därutöver anser vi att denna möjlighet inte endast skall gälla socionomer, socialpedagoger eller sjuksköterskor. Även andra yrkesgrupper behöver få en god utbildning i frågor om missbruk. Detta gäller även för t.ex. trafikinspektörer, yrkeschaufförer och lärare. För lärare är det särskilt angeläget eftersom de själva måste kunna undervisa om ANT. Dessutom är det viktigt att skolpersonalen på ett tidigt stadium lär sig att upptäcka missbruk bland ungdomar.
Idag är det svårt att ge en person under 15 år tidig hjälp när det finns misstanke om narkotikamissbruk. En stödinsats från samhället försvåras av de gällande reglerna om förbud mot kroppsbesiktning. Urin- eller blodprovstagning får inte göras och därmed kan inga åtgärder vidtas förrän missbruket är uppenbart. Följden blir att socialtjänsten kopplas in först när narkotikamissbruket pågått under en längre tid.
I Rikspolisstyrelsens rapport 1995:9, Sållningsinstrument för analys av narkotika i urin – Redovisning av en försöksverksamhet med vissa kommentarer, uppmärksammas frågan om provtagning på unga människor under 15 år. Polisen eller annat samhällsorgan behöver få tillgång till det verktyg som provtagning utgör, för att hjälp snabbt ska kunna sättas in för att stävja ett begynnande narkotikamissbruk anser RPS. RPS föreslår en ändring i nuvarande lagstiftning för att möjliggöra provtagning. Förslaget förordas ”med hänsyn till intresset av att ingripa tidigt och med kraft förhindra att unga människor fastnar i missbruk”. RPS rapport kom för åtta år sedan. Det är nu hög tid att genomföra den nödvändiga lagändringen.
Brottslighet går hand i hand med drogmissbruk. Häleri, inbrott och rån är några exempel på brott där ett narkotikamissbruk ofta är drivkraften. Unga flickor dras in i prostitution. Ett narkotikamissbruk som inte stoppas i tid får tragiska konsekvenser både för den som missbrukar och för andra. Familj och vänner står maktlösa när missbruket blivit akut. Det kan aldrig vara acceptabelt att misstänkt narkotikamissbruk hos barn ska bagatelliseras med hänvisning till att tonårsmissbruk är en protest som anses gå över av sig självt.
Kristdemokraterna anser att det bör införas en möjlighet till blodprov och urinprov också från barn under 15 år när narkotikamissbruk misstänks. Den personliga integriteten ska värnas men inte till priset av mänskligt lidande. Det måste alltid ske ett övervägande mellan integritetsaspekter och andra tungt vägande faktorer. Kristdemokraterna finner därför att provtagning på ungdomar under 15 år bör bli tillåtet vid allvarlig misstanke om narkotikamissbruk.
|
Stockholm den 7 oktober 2003 |
|
|
Chatrine Pålsson (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Ragnwi Marcelind (kd) |
|
Dan Kihlström (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Ulrik Lindgren (kd) |
|
Torsten Lindström (kd) |
Helena Höij (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |