Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom EU i en ledande roll skall driva alkohol- och folkhälsofrågan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förebyggande insatser för att skapa ett bättre förhållningssätt till alkohol.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka samordningen mellan tull, polis och kustbevakning för att stävja smuggling och vidareförsäljning av alkohol. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en diskussion om alkoholbeskattningen i vårt land inom ramen för EU-samarbetet.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell samling på alkoholområdet för att åstadkomma en långsiktig och ansvarsfull alkoholpolitik.
1 Yrkande 3 hänvisat till JuU.
2 Yrkande 4 hänvisat till SkU.
Den 1 oktober 2003 genomförde Danmark sitt tidigare beslut att kraftigt sänka sin spritskatt. Sannolikt kommer detta beslut att ha en effekt på svenskarnas inköps- och konsumtionsmönster, särskilt i Sydsverige. Man kommer att köpa mer alkohol över sundet. Detta beslut bör också ses i ljuset av att även vi svenskar från årsskiftet kommer att få ta in den fulla alkoholinförselkvoten inom EU. Utöver detta kommer Finland att sänka sin alkoholskatt kraftigt under 2004. Dessutom kommer de baltiska staterna gå med i EU, vilket sätter ännu mer press på Sverige och vårt systembolag. Redan idag köps ungefär hälften av all sprit från andra källor än Systembolaget. Denna utveckling gör det klart att det behövs tas initiativ – annars finns det en stor risk att Systembolaget och den svenska alkoholpolitiska modellen helt förfaller. Att inte göra något nu kan komma visa sig bli en oerhört kostsam hållning med tanke på den alltmer utbredda smugglingen, svartförsäljningen och ökade tillgängligheten.
Den danska sänkningen med 45 procent kom som en direkt följd och försvar mot Tysklands beslut att göra så. Som exempel innebär den danska sänkningen att en flaska whisky (70 cl) kommer att kosta ca 130 kronor, att jämföra med det svenska priset på ca 270 kronor. Det är främst de utsatta i vårt samhälle som drabbas av ökad tillgänglighet. Inte minst mindre köpstarka och ungdomar, vilket i sig skapar en ökad alkoholkonsumtion. Vi kan också konstatera att alkoholdebuten har gått ner i åldrarna samtidigt som den alternativa marknaden inte håller sig med reglerade öppettider eller åldersgränser. En kombination som inte bådar gott för framtiden.
Stora mängder alkohol tar sig över våra gränser. I dess kölvatten kan vi se att den så kallade ”osynliga alkoholkonsumtionen” har ökat i omfattning – och med den ökar problemen. Den gradvist ökade införseln under de senaste åren tillsammans med de stora prisdifferenser vi har i jämförelse med närliggande länder har skapat en grogrund där den organiserade brottsligheten har kunnat breda ut sig. Smuggelsprit och privatinförd sprit är betydligt lättare för ungdomar att få tag på än sprit från Systembolaget. Inte minst kan man se detta i alla de skräckexempel som kan hämtas från södra Sverige. En annan sida av problemet är korrelationen mellan svartsprit, en ökad tillgång på alkohol och tyngre missbruk – den förra är ofta en inkörsport till den senare.
Sedan EU-inträdet kan vi också se en markant ökning av tullbeslagen. Enligt SoRAD var privatinförseln under årets sex första månader 7,8 miljoner liter sprit – att jämföras med Systembolagets försäljning på 10,5 miljoner liter. Därtill kommer all smugglad och hembränd alkohol, som ökar mer än Systembolagets ökade försäljning. Däremot har Systembolagets spritförsäljning minskat sedan årsskiftet 2002/03. Mängden alkohol växer totalt sett, men en allt mindre del tillfaller Systembolaget. Detta är inte acceptabelt utifrån två aspekter: det skapar ökad tillgänglighet samtidigt som det innebär att Systembolagets viktiga alkoholpreventiva roll är hotad, då konsumenter allt oftare väljer andra alternativ.
Från årsskiftet (2003/04) höjs kvoterna per resa från 5 till 10 liter sprit, 6 till 20 liter starkvin, 52 till 90 liter vin och från 64 till 110 liter öl. Den införselkvot privatpersoner från årsskiftet får ta in är betydligt större än en genomsnittlig persons årskonsumtion. Ännu större mängder kan dessutom accepteras om någon av särskilda skäl, exempelvis en bröllopsfest, vill ta in mer. Denna utveckling med ökad tillgång till alkohol och stora prisdifferenser uppmuntrar till ett ökat drickande eller till att alkohol bunkras och säljs vidare. Legalt införd alkohol blir illegal vid vidareförsäljning, oavsett om det sker i organiserad form eller om det är privatpersoner som säljer vidare. Det stora problemet är de konsekvenser som följer med den ökade tillgängligheten. Konsekvenser som inte bara berör södra Sverige, utan hela landet.
Det danska beslutet att sänka sin spritskatt, och Finlands sänkning inom snar framtid med hela 44 procent, betyder att trycket utifrån växer. Detta innebär i sin tur att en större gränshandelsmarkand för Norrland öppnar sig. Rederierna har redan sett möjligheterna med denna nya marknad och planerar att fördubbla färjetrafiken mellan Sverige och Finland i de nordliga regionerna. I maj nästa år blir dessutom Polen och de baltiska staterna, som har låga alkoholskatter, EU-medlemmar. Därmed drabbas Mälardalsregionen.
Flera experter har också pekat på den problematiska situationen. Den statliga utredaren P-O Edin föreslog t.ex. i sin utredning i slutet av 2003 en 40-procentig sänkning av spritskatten. Håkan Leifman, forskare vid SoRAD, menar att det blir allt lättare att få tag på sprit och att skattenivån därför på sikt måste anpassas till våra grannländer. Enligt vår mening bör de totala konsekvenserna med ökade kvoter, Danmarks och Finlands skattesänkning och de baltiska staterna EU-medlemskap och de möjligen ökade sociala problemen finnas med i diskussionen om skattenivåerna.
Genom olika undersökningar kan vi se ett klart samband mellan den ökade illegala handeln och den svenska höga alkoholskatten. Tidigare har höga skatter på alkohol varit ett sätt att begränsa konsumtionen när den alternativa marknaden inte var lika tillgänglig, men idag ser verkligheten annorlunda ut: alkoholskatterna har enligt vår mening istället blivit kontraproduktiva.
Som politiker måste vi ta ett helhetsansvar för alkoholpolitiken. Självklart är inte skattesänkningar ett självändamål utan enbart ett sätt att hejda den okontrollerade alkoholen som genererar missbruk. Det måste bli mindre lönsamt att sälja svartsprit. Skattesänkningar är självklart inte det enda verktyget för att försvara den svenska alkoholpolitiken med ett systembolag som verkar för återhållsamhet och begränsar konsumtion, distribution och tillgänglighet.
Inga enskilda åtgärder kommer att lösa problemet. Istället behövs en rad olika insatser. En samordning mellan berörda myndigheter samt av regelverket måste komma till stånd.
En annan viktig del är förebyggande insatser för att förändra attityder till alkohol och alkoholvanor. Skolan måste i tidigt skede informera för att skapa goda attityder och ett sunt förhållningssätt till alkohol. En annan viktig komponent är ökad närvaro av vuxna på kvällar och nätter, exempelvis vid festivaler, liksom att ungdomar måste få fler alkoholfria miljöer till sitt förfogande. Informationssatsningar riktade till alla hushåll är också en viktig del. Alkoholkommitténs informationskampanj och den nationella planen mot narkotika är i dessa sammanhang insatser som måste utvecklas.
Vi vill behålla en svensk modell med socialt ansvarstagande för alkoholens spridning och tillgänglighet. Alla behöver ta ett ansvar för att begränsa tillgängligheten. Det gäller såväl staten som exempelvis bransch och nykterhetsrörelse. Branschen skulle som exempel kunna bidra med vinstmedel till förebyggande insatser. Det skulle därför vara välkommet om alkoholfrågan på bred front öppet kunde diskuteras. Någon form av nationell samling för att hitta en långsiktig väg till det gemensamma mål som de flesta av oss ställer oss bakom – att slå vakt om Systembolaget och den ansvarsfulla alkoholpolitiken.
Vår ambition är inte bara att försvara den svenska alkoholpolitiken, utan också att påverka i EU i denna fråga. Sverige har med god framgång, trots stor skepsis innan, lyckats driva exempelvis miljö- och sysselsättningsfrågor i EU. Genom att ta på sig en ledande roll tror vi Sverige har chans att även påverka EU i alkohol- och folkhälsofrågan. Frågan är nämligen så mycket större än att tävla i vem som har lägst skatter.
Trygghet och omtanke om människors utsatthet måste försvaras oavsett vad som händer i vår omvärld. En situation där ungefär hälften av starkspritsinköpen idag sker utanför statens kontroll är inte något vi kan acceptera. Inte heller kan vi godta en situation där kriminalitet etableras, eller att minderåriga får tillgång till alkohol. Det behövs skyndsamma åtgärder för att försvara den svenska alkoholpolitiken. En alkoholpolitik måste vara heltäckande och inte ihålig. Vi måste se verkligheten och i enighet våga ta beslut som bygger på långsiktighet och ansvarstagande gentemot den ökade tillgängligheten och för folkhälsan.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Anders Bengtsson (s) |
|
|
Christer Adelsbo (s) |
Reynoldh Furustrand (s) |
|
Hillevi Larsson (s) |
Ola Rask (s) |