Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna gällande ljudnivån vid evenemang särskilt riktade till barn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrad information om buller och hörselskador till följd av buller.
Alltfler barn och ungdomar drabbas av hörselskador, och detta är ett stort folkhälsoproblem. Bullerskador kan uppkomma om man ständigt är utsatt för höga ljudnivåer. Som exempel kan nämnas lyssnande av musik och spelljud i hörlurar, diskoteks- och bioljud m.m.
Vid konstant exponering för hörselskadligt buller, d v s över 85 dB(A), under lång tid har örat inte möjlighet att återhämta sig. Om man utsätts för buller kring 100 dB(A) under två timmar behöver friska öron minst fyra timmar för att återhämta sig. Exponeras man under åtta timmar behövs det sexton timmar för återhämtning, d v s fritiden räcker inte till för fullständig återhämtning.
Den vanligaste formen av bullerskada är den där örat påverkas av hörselskadligt buller dag ut och dag in. Bullret som ständigt nöter på vissa hörselceller i innerörat gör att dessa till sist förtvinar och dör. Denna typ av bullerskada går inte att reparera utan hörselnedsättningen blir bestående. Det är inte svårt att förstå vad detta innebär för ett barn eller ungdom för resten av livet.
Musiken på konserter och diskotek blir allt högre liksom ljudet i biosalongerna. Denna utveckling har inneburit att alltfler människor drabbas av olika former av hörselskador och tinnitus.
Socialstyrelsen har utarbetat rekommendationer för ljudnivåer till exempel i bostäder och vid särskilda evenemang. Det är dock enbart rekommendationer, och det är vanligt att gränsvärdena överträds vid exempelvis konserter och på diskotek. Kraftigare åtgärder måste därför till för att minska risken för att fler människor, särskilt barn och ungdomar, drabbas av hörselskador till följd av för höga ljudnivåer. Informationen vid exempelvis konserter där det finns risk att gränsvärdena överträds måste förbättras. Alla som vistas i lokalen bör vara medvetna om de risker för hörselskador som finns. Framför allt gäller detta vid evenemang som riktar sig till barn och ungdomar.
I skolans undervisning borde alla elever få grundläggande kunskap och information om bullerskador. Idag finns många bra pedagogiska hjälpmedel som på ett tydligt sätt visar de olika ljudnivåernas effekt m.m.
Dessutom bör en översyn av de nu gällande gränsvärdena för ljudnivåer göras, såväl gränsvärdena inomhus som utomhus, dels i syfte att avgöra om de bör vara lägre än idag, dels för att undersöka hur vi på ett bättre sätt kan motverka att de överträds.
Ungefär 1,5 miljoner svenskar lider av någon form av tinnitus. Det är en upplevelse av ett ljud som saknar yttre ljudkälla. Oftast beskrivs ljudet som ett pipande eller susande men kan i allvarligare fall även uppträda i form av ett tjutande eller dånande. Ungefär 50 000 människor har så svår tinnitus att deras dagliga liv påverkas. En människa som drabbats av tinnitus har förlorat njutningen av att få uppleva tystnad. Tinnitus orsakas i de flesta fall av att den som drabbas utsätts för högt ljud. Det kan vara ljud från till exempel en rockkonsert, från smällare eller ett lågt flygande flygplan. Inte minst för våra barns och ungdomar skull måste frågan om buller och tinnitus nu tas på största allvar och konkreta åtgärder vidtas.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Dan Kihlström (kd) |