Utgångspunkterna för Centerpartiets familjepolitik är alla barns behov av trygghet och livskvalitet samt insikten om föräldraskapets och familjens centrala betydelse för möjligheten att uppfylla dessa behov. Familjepolitiken måste läggas om så att föräldrar och barn får mer tid tillsammans, valfriheten stärks och så att barnfamiljernas sociala och ekonomiska situation förbättras. En jämlik fördelning mellan kvinnor och män av det direkta ansvaret för barnen är viktig, både för att stärka banden mellan barn och föräldrar och för att åstadkomma en jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden. Insikten att dagens familjer ser olika ut är också ett bärande element i vår familjepolitiska syn.
Det är vår uppfattning att dessa mål bäst uppnås genom att familjernas självbestämmande stärks och den statliga och kommunala styrningen av familjerna träder tillbaka till förmån för en mer understödjande och stimulerande roll i syfte att ge alla barn och alla familjer lika villkor.
I fall där barn är särskilt utsatta, genom föräldrars missbruk, psykiska problem, misshandel eller övergrepp, måste det offentliga dock träda in med större kraft än hittills. Insatserna mot mobbning, stress, ätstörningar och psykiska problem bland barn och ungdomar måste också förstärkas.
I denna motion föreslår Centerpartiet en barnbilaga till statsbudgeten, att införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning ytterligare harmoniseras, fördjupas och förstärks samt åtgärder för att förstärka stödet till utsatta barn och ungdomar. Vi föreslår också en ny familjepolitik som ökar familjernas självbestämmande genom förstärkningar av föräldraförsäkringen, kraftigt höjda barnbidrag, åtgärder för ett barnvänligt arbetsliv och etableringsfrihet samt valfrihet i barnomsorgen.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Inledning 4
5 Befolkningsutvecklingen 4
6 På barnens villkor 4
6.1 Låt barn vara barn 5
6.2 Barnbilaga till statsbudgeten 5
6.3 FN:s barnkonvention 5
6.4 Barns och ungdomars utsatthet 6
6.5 Samverkan till skydd för barnen 7
6.6 Kvalitetssäkra vårdnadsutredningar 7
6.7 Kontaktpersoner, stödfamiljer samt familjehem 8
6.8 Ungdomar och alkohol och droger 8
6.9 Barn till psykiskt sjuka, missbrukare och intagna inom kriminalvården 9
6.10 Sex och samlevnad 9
7 Ny familjepolitik – låt föräldrarna bestämma 10
7.1 Föräldrastöd 10
7.2 Barnvänligt arbetsliv 11
7.3 Höjda tak och golv i föräldraförsäkringen 11
7.4 Höjd ersättning och större flexibilitet för garantidagarna 12
7.5 Ekonomiskt utrymme för självbestämmande och mer tid för barnen 12
7.6 Valfrihet och etableringsfrihet inom barnomsorgen 13
7.7 Öppna förskolan 13
7.8 Adoption 14
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en barnbilaga till budgeten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införlivandet av barnkonventionen i svensk lagstiftning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ungdomars utsatthet.
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om förändrad lagstiftning och kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ytterligare åtgärder för att ge barn till missbrukare, intagna inom kriminalvården och psykiskt sjuka ett bättre stöd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ungdomsmottagningarnas sex- och samlevnadsrådgivning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principerna för en ny familjepolitik.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en strategi för att stödja kommunerna med kompetens kring föräldragruppskonceptet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstadgad rätt för föräldrar att minska sin arbetstid till halvtid under barnets första åtta år.3
Riksdagen beslutar att höja garantibeloppet i föräldraförsäkringen till 200 kr per dag.2
Riksdagen beslutar att höja taket i föräldraförsäkringen till elva basbelopp.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad flexibilitet och höjd ersättning för garantidagarna samt om indragning av kontaktdagarna.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fördubbling av barnbidraget.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om principer för etableringsfrihet och valfrihet i barnomsorgen.4
1Yrkande 1 hänvisat till FiU.
2Yrkande 7 och 10–13 hänvisade till SfU.
3Yrkande 9 hänvisat till AU.
4Yrkande 14 hänvisat till UbU.
Barn måste mötas med respekt, känna tillit och uppleva gemenskap. Det är i familjen som barnen får sina grundläggande intryck, normer samt där som värderingar inhämtas och karaktären danas. Det är därför så viktigt att barnen får möjlighet att växa upp under trygga förhållanden. Den trygghet som kärleksfulla och ansvarstagande föräldrar och nära anhöriga kan ge kan inte ersättas i t.ex. barnomsorgen. En stark familjepolitik, formad utifrån dagens verklighet med en stor mångfald i familjemönster och livsstilar, är därför av avgörande betydelse för de uppväxande generationerna och Sveriges långsiktiga utveckling.
Barn skall födas av kärlek och de ekonomiska förutsättningarna skall inte påverka barnafödandet. Barnbidrag och flerbarnstillägg skall även i fortsättningen vara ett konsumtionsstöd. Den ekonomiska ersättningen måste ge alla en möjlighet att bli föräldrar. Genom våra förslag lägger vi en grund för att familjerna skall få lika möjligheter, men lösningarna måste inte se likadana ut. Centerpartiet vill förnya familjepolitiken så att den utgår från barnens och familjernas behov. Staten skall inte agera med pekpinnar utan ge ett generellt stöd som underlättar föräldraskapet. Utmaningen för familjepolitiken är att ge alla föräldrar bättre möjligheter att förena familje- och yrkesliv på ett bra sätt så att föräldrar och barn får mer tid tillsammans.
Den åldrande befolkningen och det låga barnafödandet är en stor utmaning under de kommande decennierna. Centerpartiet anser att en förnyad familjepolitik, med utgångspunkt i familjernas behov, skapar bättre möjligheter för unga människor som så önskar att bilda familj. Det handlar om möjlighet att kunna leva på sin lön, möjligheter till att kombinera arbete och familj och, inte minst för de unga människor som valt att leva i storstadsregionerna, möjligheten att hitta en permanent bostad.
Familjer ser olika ut: traditionell kärnfamilj, ensamstående, särbor, storfamilj, homosexuella par med barn etc. Det viktiga är att skapa trygga uppväxtmiljöer och att ge barnen kärlek, omsorg och stimulans. Samhällets uppgift är att ge bästa tänkbara förutsättningar och familjepolitiken skall underlätta för föräldrar att axla föräldrarollen. Barn måste mötas med respekt och känna tillit och uppleva gemenskap. Det är i familjen som barnen får merparten av sina grundläggande normer och värderingar. Barnens rätt att växa upp under trygga förhållanden är därför av stor betydelse. Diskussionen om familjens ansvar för de värderingar man förmedlar till barnen måste förenas med en samhällelig dialog om normer och värderingar.
Ett tryggt samhälle innebär att både vuxna och barn kan känna gemenskap, delaktighet samt mötas med respekt. Alla vuxna har ett speciellt ansvar för barns behov av trygghet, även om huvudansvaret för barnens uppväxt och fostran ligger hos föräldrarna. Många barn och ungdomar är idag stressade av föräldrarnas och omgivningens krav. Psykosomatiska besvär är relativt vanliga bland barn och ungdomar. Var tredje 10–18-åring har flera gånger i veckan huvudvärk, magont eller sömnsvårigheter. Barn måste få vara barn, med tid både för lärande, aktiviteter och lek, men också tillåtas att få lugn och ro.
Statsbudgeten skall kompletteras med en barnbilaga där samtliga departement tydligt markerar vilka utgifter som är riktade till barn och unga, och där regeringens barnpolitiska ambitioner och prioriteringar tydligt framgår. En barnbilaga skulle underlätta regeringens redovisning av sin politik och dessutom underlätta för medborgarna att följa upp och värdera politiken ur ett barnrättsperspektiv. Centerpartiet anser att en barnbilaga skall följa varje budget. Barnkonventionen skall alltid efterlevas och alla relevanta politiska beslut skall analyseras utifrån hur de påverkar barnets situation. Detta bör ges regeringen till känna.
Barnen har ett eget människovärde. Barn är inte miniatyrupplagor av vuxna utan individer med unika behov. Barns tillvaro måste präglas av trygghet. De måste mötas med respekt och få känna gemenskap, delaktighet och tillit. FN:s konvention om barns rättigheter skall vara den självklara utgångspunkten. Barndomen har ett värde i sig, och barn är en grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd som också omfattar ett rättsligt skydd. Barn skall ha grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnkonventionens införlivande i svensk lagstiftning måste, enligt Centerpartiets uppfattning, ytterligare harmoniseras, fördjupas och förstärkas. Vad som ovan anförts om införlivandet av FN:s barnkonvention i svensk lagstiftning bör ges regeringen till känna.
De allra flesta barn i Sverige har det materiellt mycket bra och har engagerade föräldrar. Men det finns barn som har det svårt och som befinner sig i utsatthet. Det är barn som lever i familjer där psykisk ohälsa, missbruk eller misshandel förekommer och barn som utsätts för övergrepp av olika slag. Problemens omfattning antyds av att antalet barn som växer upp med en förälder som har alkoholproblem har uppskattats till 175 000–200 000. Samhället har ett stort ansvar för att hjälpa och skydda utsatta barn samt i görligaste mån stärka deras befintliga uppväxtmiljöer. I fall av vanvård måste de sociala myndigheterna kunna gripa in med kraft. Centerpartiet vill ha ett samhälle som litar på familjer samtidigt som det ska finnas ett starkt yttre stöd vid kriser. En restriktiv alkoholpolitik är sannolikt det bästa sättet att minimera antalet utsatta barn.
Många barn och ungdomar lever idag i en tillvaro där allt högre krav från samhälle, skola, kamrater och föräldrar skapar problem. Otrygga uppväxtförhållanden bidrar ytterligare till problematiken. Hos barn och ungdomar kan detta till exempel ta sig uttryck i stress, depressioner, mobbning och utseendefixering. I vissa fall går det så långt att man tar sitt liv. Den vanligaste dödsorsaken bland pojkar och unga män i åldern 15–25 år är alltjämt självmord. Utskrivningen av psykofarmaka till barn och ungdomar har ökat kraftigt under de sista åren. Centerpartiet menar att det måste skapas ungdomsfrid i samhället för att ge den uppväxande generationen en trygg och sund tillvaro.
Det finns problemområden som snarast bör uppmärksammas. Exempel på detta är en ökad andel psykosomatiska besvär, otrygghet, svaga föräldrarelationer och mobbning. Under 2001 gällde 18 % av de inkomna samtalen till BRIS mobbning, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. En form av mobbning som förefaller ha ökat är sexuella trakasserier. Denna mobbning vänder sig i huvudsak mot flickor och kan ta sig uttryck i sexuella anspelningar, nedsättande könsord och tafsande. Trakasserier och språkvåld med homofob innebörd bör också räknas till denna kategori och kan vara en förklaring till att självmordstankar och självmordsförsök förefaller vara mycket vanligare bland unga homosexuella.
Utseendefixeringen leder till allt större problem i samhället och den kryper allt längre ner i åldrarna. De skönhetsideal som idag sprids via förebilder och klädmode bidrar till en skev kroppsuppfattning hos många ungdomar. Genom ”minivuxenkläder”, smink och barnparfymer förföljer modet idag även barnen. Hos många unga leder utseendefixeringen inte bara till dålig självkänsla och andra psykiska besvär, utan även till ätstörningar. Anorexi, bulimi och megarexi är sjukdomar som blir allt vanligare. Om professionell vård finns tillgänglig tidigt i sjukdomsskedet, är chansen större att den drabbade tillfrisknar innan bestående skador utvecklas. Mode- och utseendefixeringen är också en källa till utanförskap och mobbning av personer som inte kan eller vill anpassa sig till de rådande idealen. Det behövs ytterligare resurser till forskningen om ätstörningar. Skolan har en nyckelroll för att arbeta med värderingar och ifrågasätta utseende- och modefixeringen.
Skolan är en central arena i arbetet för att förbättra utsatta ungdomars villkor, för att bekämpa trakasserier och mobbning samt för att främja en humanistisk värdegrund. Centerpartiet återkommer i en annan motion med förslag på ett kunskapskontrakt som syftar till att klargöra lärarnas, föräldrarnas och elevernas respektive ansvar och roller för att åstadkomma ett effektivt lärande. Ett sådant samarbetskontrakt ger sannolikt också ett bättre grepp om skolans sociala och psykiska miljö och skulle bidra till ett bättre arbete mot mobbning.
Såväl mobbning som ätstörningar ger en tydlig bild av psykisk problematik. Allt fler ungdomar upplever också stress och depressioner. Ungefär 15 procent av alla ungdomar besöker någon gång BUP för att få hjälp, men många söker sig bara till den allmänna sjukvården. Alltför ofta besvaras ungdomarnas problematik med psykofarmaka och försäljningen har ökat lavinartat under de senaste åren. Det är dock oerhört viktigt att psykofarmaka till ungdomar enbart används som komplement under terapibehandling. Centerpartiet anser att dessa frågor måste lyftas fram. Vad som ovan anförts om ungdomars utsatthet bör ges regeringen till känna.
Socialtjänstens portalparagraf kompletterades 1998 med en ny bestämmelse som syftar till att stärka barns ställning inom socialtjänsten. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas hänsynen till barnens bästa. Bestämmelsen svarar mot artikel 3 i barnkonventionen. Socialnämnden har, enligt 12 § SoL, skyldighet att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Nämnden skall också i nära samarbete med hemmen främja barns utveckling. Till detta kommer ansvaret för skydd och stöd till barn och ungdom som far illa eller riskerar att utvecklas ogynnsamt.
Centerpartiet står i huvudsak bakom gällande lagstiftning om gemensam vårdnad. Det måste dock stå klart att utgångspunkten ska vara barnets bästa och barnets rätt till umgänge eller rätt att avstå från umgänge med sina föräldrar som är den viktigaste utgångspunkten vid vårdnadsutredningar. I lagen framgår tydligt att gemensam vårdnad inte ska utdömas om den ene föräldern är klart olämplig som vårdnadshavare och barnet därmed riskerar att fara illa. Trots detta förekommer fall där delad vårdnad utdöms, trots att det är klart olämpligt. En förändrad lagstiftning bör övervägas för att förhindra detta. Andra länders lagstiftning, exempelvis Nya Zeelands, bör i detta sammanhang studeras. Centerpartiet anser att det därför finns anledning att kvalitetssäkra de vårdnadsutredningar som socialtjänsten ansvarar för. En väg kan vara att införa s.k. second opinion, det vill säga möjlighet till ytterligare en social prövning om endera part anser sig missbedömd. Frågan om kvalitetssäkring av vårdnadsutredning med en second opinion bör utredas. Vad ovan anförts om utredning av förändrad lagstiftning och införande av kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar bör ges regeringen till känna.
Insatsen kontaktperson/kontaktfamilj baseras på att socialtjänsten skall kunna erbjuda familjer avlastning och socialt stöd genom att engagera människor som hjälper barnen och föräldrarna på olika sätt. Det kan handla om en ensamstående mor som varannan vecka avlastas genom att syskonskaran får bo hos en stödfamilj, eller en tonåring som är i behov av en kontaktperson som extra stöd på fritiden. Den här typen av insatser kan vara avgörande för hur ett barn eller en ungdom kommer att utvecklas i framtiden. Barn och ungdomar som har föräldrar som avtjänar ett fängelsestraff behöver extra stöd och vägledning.
Under 1990-talet har antalet omhändertagna barn ökat. Det finns därför ett växande behov av familjehem och stödfamiljer. I många fall är det svårt att finna familjer som vill åta sig uppdrag av denna karaktär. Kommunens socialtjänst måste arbeta offensivt med rekrytering och kontinuerligt ge familjerna vidareutbildning och annat stöd som de behöver.
Alkohol är en del i det svenska kulturmönstret. Den kontinuerligt ökande alkoholkonsumtionen bland ungdomar är särskilt allvarlig eftersom kroppen och hjärnan är känsligare för alkoholskador i ungdomsåren och eftersom hög konsumtion ofta är en inkörsport till narkotikaanvändning.
Det finns ett klart samband mellan ökad tillgänglighet, ökad konsumtion och därmed ökade skador. Det mest ändamålsenliga sättet att minska skadeverkningarna är därmed att minska totalkonsumtionen. En mängd insatser krävs: attitydpåverkande, opinionsbildande och förebyggande insatser, insatser för att begränsa tillgängligheten till alkohol, erbjuda alkoholfria uppväxtmiljöer, skjuta upp debutåldern och stödja föräldraansvaret, bättre vård och behandling samt insatser för att komma åt ”svartspriten”. Folkölet står för en betydande del av framför allt de yngre ungdomarnas alkoholkonsumtion. Centerpartiet har välkomnat beslutet som skärper reglerna för folkölsförsäljningen och förutsätter att det följs upp, så att åldersgränsen vid försäljning verkligen respekteras.
Den ökade droganvändningen måste kraftfullt motverkas. Det är viktigt att alla gymnasieelever får en bra ANT-undervisning i syfte att förhindra att unga testar droger. När droganvändandet kommer in i skolan och arbetslivet uppstår stora problem. Människor som är drogpåverkade utgör en säkerhetsrisk för både sig själva och sina medmänniskor. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att de anställdas arbetsmiljö skall vara trygg och säker och måste därmed vara uppmärksam på och ha beredskap att vidta åtgärder mot eventuellt drogmissbruk bland anställda och elever.
Det är av största betydelse att föräldrar tar sitt ansvar för att hindra alkoholmissbruket bland ungdomar. Centerpartiet föreslår i en annan motion åtgärder för att uppnå detta.
Barn till föräldrar med psykiska sjukdomar, missbruk samt intagna inom kriminalvården är en grupp som inte blivit tillräckligt uppmärksammade i samhället. Dessa barn far ofta illa och det är av yttersta vikt att de sociala myndigheterna på ett tidigt stadium får kontakt med dessa barn och erbjuder dem hjälp. Vuxenpsykiatrimottagningarna bör regelbundet ta reda på om en patient har barn under 18 år, och om så är fallet skall socialtjänsten kontaktas. Stödgrupper för barn till alkoholister finns i vissa kommuner, ibland som familjecentrum för att stötta barn och föräldrar tillsammans och att arbeta förebyggande så att ett omhändertagande av barnen kan undvikas. Ytterligare åtgärder behövs för att ge barn till missbrukare, intagna inom kriminalvården och psykiskt sjuka vård och stöd. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ytterligare åtgärder för att ge barn till missbrukare, intagna inom kriminalvården och psykiskt sjuka vård och stöd.
Tonåren är en känslig period i ungdomars liv och av stor betydelse för uppbyggnaden av självförtroende och självrespekt. Det är extra viktigt att flickor tidigt får insikt om att det är de själva som bestämmer över sin kropp, både vad gäller utseende och sexualitet. Det är också viktigt att diskutera attityder till sexualitet och ge tydliga alternativ till de starkt schablonmässiga och ofta gravt ojämlika könsroller som sprids i exempelvis pornografin. Det är också viktigt att samlevnadsundervisningen aktivt bidrar till att bekämpa fördomar mot homo-, bi- och transsexuella och på så vis lättar på det hårda psykiska och sociala trycket för de ungdomar som har en annan identitet än den heterosexuella. Generellt sett bör diskussion och undervisning i samlevnads-, relations-, jämställdhets- och identitetsfrågor beredas ett ökat utrymme inom sex- och samlevnadsundervisningens ram. Ungdomsmottagningarna runt om i vårt land utför ett viktigt arbete och kan vittna om olika problem de möter hos tonåringar. Det är oroväckande att antalet tonårsaborter ökar liksom infektionssjukdomar som herpes och klamydia. Dagens barn och ungdomar växer upp i en värld med hiv och aids. Epidemin är global och alla barn och ungdomar måste mer eller mindre förhålla sig till risken av att bli infekterad av hiv. Skolhälsovården måste ges stöd i informationen om sex- och samlevnadsfrågorna till ungdomar. Ungdomsmottagningarna behöver ge riktad information, ha särskilda mottagningstider samt samtalsgrupper i samverkan med högstadieskolor och gymnasieskolor. Detta bör ges regeringen till känna.
Att vara förälder är ett stort ansvar. Vuxnas förmåga att ta detta ansvar varierar naturligtvis beroende på sociala, ekonomiska och personliga förutsättningar och den egna inställningen. Men även om inte alla föräldrar lyckas ge sina barn en trygg uppväxt, är föräldraansvaret omistligt och kan inte ersättas fullt ut genom politiska åtgärder. För Centerpartiet är slutsatsen helt klar. En politik som tar sikte på barnens grundläggande behov av trygghet och kärlek måste ha en positiv grundinställning till familjen, oavsett hur den är uppbyggd. Föräldraskapet måste återupprättas!
Uppgiften för en sådan politik måste vara att underlätta föräldraansvaret i ekonomiskt och socialt hänseende samt att ge föräldrarna stora möjligheter att påverka barnens uppväxtförhållanden. Ledstjärnorna för Centerpartiets familjepolitik är ökat självbestämmande och valfrihet, bättre möjlighet att kombinera familjeliv och arbetsliv samt mer tid för barnen.
Det förutsätter att familjernas ekonomiska utrymme stärks samt att föräldrarna har möjlighet att ta ansvar för barnens uppväxt både när det gäller barnomsorg och skola. Självbestämmande förutsätter mångfald och det är viktigt att det finns olika former av barnomsorg att välja mellan. Barnomsorgen skall ge utrymme för nytänkande och olika former av tjänster anpassade efter den enskilda familjens behov. Det offentliga stödet skall bygga på likabehandling av alla barn. Makten över barnomsorgen skall flyttas över från staten och kommunpolitiken till föräldrarna.
Tid är en knapp resurs för många småbarnsföräldrar. Många föräldrar känner att tillvaron är stressig och att det är svårt att få tiden att räcka till, en stress som ofta sprider sig till barnen. Vissa familjer har släktingar och vänner som kan hjälpa till, andra har inte det. Det behövs insatser för att frigöra tid för småbarnsföräldrar. Centerpartiet anser att föräldrarna måste ges utrymme till mer tid för sina barn. Vad som ovan anförts om principerna för en ny familjepolitik bör ges regeringen till känna.
Att vara förälder är ett åtagande. Inga statliga eller kommunala insatser kan eller ska ersätta ett kvalitativt och kärleksfullt föräldraskap och brister i föräldraskapet medför ofta anpassningssvårigheter och sociala problem. Släktingar, vänner och grannar är viktiga stöd i föräldraskapet, där hjälp ofta står att få i besvärliga situationer och där råd och erfarenheter kan utbytas.
Mödra- och barnavårdscentraler av god kvalitet är viktiga för att skapa trygghet runt barnafödande. Under senare år har stora besparingar på dessa verksamheter skett i många landsting.
Föräldragrupper där pappor och mammor får utveckla sina kunskaper, diskutera problem och attityder samt inte minst lära känna varandra är ett spännande koncept som i flera fall visat sig ha positiva effekter på kunskapsnivån, de sociala nätverken runt föräldraskapet, familjesammanhållningen och inte minst pappornas delaktighet i föräldraskapet. Föräldragrupper är därmed ett kraftfullt instrument för att på samma gång stärka jämställdheten mellan könen och stärka familjen. En strategi för att stödja kommunerna med kompetens kring föräldragruppskonceptet bör skapas. Detta bör ges regeringen till känna.
Ett barnvänligt arbetsliv förutsätter förändringar på i stort sett alla arbetsplatser. Det måste till en friare syn på arbete och ökade möjligheter för den enskilde att ha inflytande över arbetstider och uppläggning av arbetet. Centerpartiet vill därför ta initiativ till överläggningar mellan arbetsmarknadens parter kring frågor om barnvänligt arbetsliv och framför sådana förslag i en annan motion. Arbetslagstiftningen bör moderniseras så att den gynnar okonventionella lösningar och därmed stämmer bättre överens med det moderna arbetslivet, med bl.a. krav på flexibel arbetstid och en lagstadgad rätt för alla föräldrar att minska sin arbetstid ned till halvtid under barnens första åtta år. Vad ovan anförts om lagstadgad rätt för föräldrar att minska sin arbetstid till halvtid under barnets första åtta år bör ges regeringen till känna.
Föräldraförsäkringen skiljer sig principiellt mot andra inkomstrelaterade socialförsäkringar eftersom samhällets motiv med försäkringen är att den ska utnyttjas fullt ut och helst även jämställt mellan könen. Det finns således inga motiv att utforma reglerna för ersättning på ett sådant sätt att de stimulerar till ett lågt användande. Utifrån Centerpartiets principiella stöd för grundtrygghetsprincipen finns starka skäl att förbättra situationen för de föräldrar som enbart får garantibeloppet.
Centerpartiet anser att garantinivån i föräldrapenningen bör höjas ytterligare. För att få en inkomstbaserad föräldrapenning under hela föräldraledighetsperioden krävs att man varit försäkrad för en sjukpenning i minst 240 dagar i följd. Det innebär till exempel att den som just avslutat sin högskoleutbildning i dagens läge inte får mer än 120 kronor per dag i föräldrapenning under 390 dagar. Med dagens förvärvsmönster, där många t.ex. väljer att starta ett eget företag, har tillfälliga anställningar eller projektanställningar, leder det stelbenta regelverket till stor osäkerhet för många föräldrar. Garantinivån i föräldrapenningen bör höjas till 200 kronor per dag för de första 390 dagarna i föräldraförsäkringen. Riksdagen bör besluta om denna höjning.
För att öka möjligheterna och incitamenten för både män och kvinnor att utnyttja sin möjlighet att vara hemma med barnen när de är som minst vill vi höja taket i föräldraförsäkringen till elva basbelopp. Riksdagen bör besluta om denna höjning.
Centerpartiet avvisar varje förslag om att omvandla föräldraförsäkringen till en individuell rättighetsförsäkring knuten till den enskilde föräldern. För det första är utgångspunkten felaktig eftersom försäkringen i första hand är barnets rättighet – inte föräldrarnas. Barn med en förälder som av något skäl inte har möjlighet eller vill stanna hemma skulle drabbas hårt, liksom barn i familjer där den ena föräldern är frånvarande. För det andra skulle en sådan konstruktion kraftigt inskränka familjernas möjlighet att själva finna den för sig passande lösningen. Flexibiliteten skulle kraftigt inskränkas.
Fädernas delaktighet i det direkta ansvarstagandet för barnen är av stor betydelse. Ökad pappanärvaro är viktigt i sig självt eftersom det bidrar till barnets trygghet och familjebandens styrka. Den skeva fördelningen av det direkta ansvaret för barnen är också en av grundbultarna i ojämlikheten mellan könen och bidrar inte bara till att reproducera ojämlika värderingar till de uppväxande barnen utan är också en av huvudorsakerna till ojämlikheten mellan kvinnor och män i arbetslivet.
Utöver 390 dagar med föräldrapenning ska det, liksom idag, finnas 90 garantidagar. 30 dagar av dessa kan användas sista månaden före förlossningen. Rätten till sjukskrivning före förlossningen ska finnas kvar och ska bedömas på samma grunder som annan sjukskrivning. Centerpartiet föreslår att föräldrarna ska kunna använda en del av garantidagarna flexibelt under barnens första femton år. De kan då användas för att ta ledigt och få statlig ersättning för besök i barnens skola och kontaktdagarna kan sålunda dras in. Ersättningen för garantidagarna bör höjas från 60 till 90 kronor per dag. Vad ovan anförts om ökad flexibilitet och höjd ersättning för garantidagarna samt om indragning av kontaktdagarna bör ges regeringen till känna.
Ungefär vart femte barn lever i hushåll där föräldrarna inte kan möta en oförutsedd utgift om 12 000 kronor utan att låna utanför familjen. Under 1990-talet har barnfamiljerna drabbats hårt. Det är nu dags att återupprätta en ekonomisk grundtrygghet för familjer med barn.
Barn skall födas av kärlek, de ekonomiska förutsättningarna skall inte påverka barnafödandet. Stödet till familjerna måste bli mycket bättre anpassat efter olika familjers livsvillkor, förhållanden och önskemål. Centerpartiet vill genom bättre ekonomiska förutsättningar uppmuntra föräldraskapet. Vi vill även överlämna ansvaret till föräldrarna att själva bestämma över sin tid med och omsorg om sina barn.
En förutsättning för självbestämmande är ekonomiskt utrymme. Barnfamiljernas ofta pressade ekonomiska läge begränsar friheten kraftigt. Sveriges höga skattetryck på låga och normala inkomster förutsätter en välordnad familjeekonomi, som oftast kräver två löner. Att gå ner i arbetstid när barnen är små är en lyx som få familjer tycker sig ha råd med. Centerpartiet föreslår i sin budgetmotion och skattemotion en skattereform som kraftigt sänker skatten för de grupper som bäst behöver det.
För att ytterligare stärka självbestämmandet och möjligheten till mer tid med barnen under småbarnsåren vill Centerpartiet fördubbla barnbidraget. Vi föreslår en ökning av barnbidraget för barnen i mellan 1 och 4 år med 200 kronor per månad under 2003 samt ytterligare ökningar med 250 kronor per månad under åren 2004, 2005 och 2006. Fullt utbyggt skulle en sådan barnbidragshöjning öka familjens ekonomiska utrymme med 11 400 kronor per barn. Det kan ge föräldrarna ett utrymme för att förkorta arbetstiden och tillbringa mer tid med barnen. Självklart kan familjerna också använda resurserna på andra sätt. Vad som ovan anförts om fördubblat barnbidrag bör ges regeringen till känna.
En reell valfrihet är en grundbult i familjernas självbestämmande och förutsätter mångfald av barnomsorgsformer. Barnomsorgen skall ge utrymme för nytänkande och olika former av tjänster anpassade efter den enskilda familjens behov.
Valfrihet mellan en mångfald av alternativ inom barnomsorgen har många fördelar; bl a ökar det möjligheterna för föräldrarna att hitta en barnomsorgsform som passar det egna barnet och den egna livs- och arbetssituationen så bra som möjligt. Konkurrensen mellan olika alternativa barnomsorgsformer har också visat sig vara en viktig drivkraft för kvalitetsutveckling och för utveckling och spridning av nya idéer. En mångfald av utförare ger också en bättre arbetsmarknadssituation för personalen eftersom möjligheten att välja arbetsplats och arbetsmetod förbättras.
Centerpartiet vill införa etableringsfrihet inom barnomsorgsområdet. Alla barnomsorgsformer som lever upp till skollagens bestämmelser ska ha rätt till kommunala bidrag i proportion till antalet utförda barnomsorgstimmar. Tillsynen av att barnomsorgsinrättningarna uppfyller skollagens mål ska genomföras av Skolverket. En etableringsfrihet inom barnomsorgsområdet kan bidra till ytterligare ökad mångfald inom området där bl.a. formerna för föräldrakooperativ kan komma att ytterligare utvecklas, vilket kan ge föräldrar större möjligheter att tillbringa mer tid med barnen. Vad som ovan anförts om etableringsfrihet och valfrihet inom barnomsorgen bör ges regeringen till känna.
Öppna förskolan är dels till för barn som inte är inskrivna i förskolan, dels ett komplement till familjedaghemmen. Det finns inga krav på inskrivning eller anmälan för att delta i verksamheten. Verksamheten erbjuder barnen en pedagogisk gruppverksamhet och skall även tillgodose de vuxnas behov av kontakter med andra vuxna samt social service. Centerpartiet vill understryka behovet av den öppna förskolan och dess betydelse för barn och föräldrar. Dessa frågor lyfts fram i Centerpartiets motion om utbildningspolitiken.
Alla människors lika rätt och värde är grundbulten för Centerpartiets politik. Alla människor skall behandlas lika inför lagar och regler. Utifrån denna principiella utgångspunkt bidrog Centerpartiet till riksdagsbeslutet om att homosexuella par ska likställas med heterosexuella par i adoptionsärenden. Vi avser att fullfölja den linjen under mandatperioden genom att stödja de konsekvensåtgärder som kan befinnas nödvändiga vad avser exempelvis internationella konventioner om adoptioner. Vid varje enskild prövning av adoptionsärenden ska självfallet barnets bästa vara utgångspunkten.
Centerpartiet har drivit frågan om en höjning av adoptionskostnadsbidraget. Den höjning som genomförts är enligt vår uppfattning inte tillräcklig. För närvarande är frågan föremål för utredning och det är vår förhoppning att denna utmynnar i förslag som medför en ytterligare höjning av adoptionskostnadsbidraget så att det motsvarar 50 procent av adoptionskostnaderna.
|
Stockholm den 6 oktober 2003 |
|
|
Maud Olofsson (c) |
|
|
Agne Hansson (c) |
Åsa Torstensson (c) |
|
Kenneth Johansson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Lena Ek (c) |
Eskil Erlandsson (c) |