Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten och förutsättningarna för att skapa ett nationellt livsstilscentrum enligt motionens intentioner.
Folkhälsoarbetet kommer alltmer i fokus. Intresset för hälsofrågor växer i samhället. Många betonar betydelsen av ett kontinuerligt och uthålligt förebyggande hälsoarbete i samhället. Under de senaste årtiondena har andelen människor med fetma ökat markant på många håll i världen. Det beskrivs som en global fetmaepidemi eller diabetesepidemi. Vid fetma och övervikt föreligger en klar ökning för olika sjukdomar och förtida död. Risken ökar med stigande grad av fetma och speciellt bukfetma. Fortsätter ökningen kan diabetes på lång sikt bli ett av de allra största hoten mot folkhälsan. Om övervikt är det främsta skälet till den dramatiska ökningen av diabetes så är den stora orsaken till övervikt vårt sätt att leva. Det är inte bara risken att drabbas av diabetes, en rad andra sjukdomar hör också ihop med fetma, till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke, blodfettsrubbningar, ledbesvär och vissa cancerformer.
Fysisk inaktivitet är en viktig riskfaktor, både för kvinnor och män. Fysisk aktivitet har stor betydelse för förebyggande av övervikt och fetma. Det är en kunskap som har tusenåriga anor:
Brist på aktivitet ödelägger varje människas goda form, medan rörelse och metodisk aktivitet bevarar och förbättrar den.
Platon, 2400 f.Kr.
Sjukskrivningarna ökar i samhället. Alla möjligheter till att kraftfullt bryta den trenden och hitta långsiktiga effektiva lösningar, behöver mobiliseras.
Bland de elva folkhälsomål, som regeringen presenterade våren 2003, finns kravet på att hälso- och sjukvården ska genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.
Idéer finns i landet om hur man skulle kunna arbeta med förebyggande hälsovård. Idéer som vi anser att man behöver stödja. Idag finns ingen möjlighet för vuxna människor att uppsöka läkare eller annan vårdpersonal i förebyggande syfte. Eftersom kostnaderna för sjukskrivningar skenar iväg i landet så är det viktigt att vi hittar vägar för att arbeta i förebyggande syfte. Det bör därför finnas möjligheter att gå till ett livsstilscentrum där man kan träffa vårdpersonal och där man kan få hjälp av t.ex. en familjeterapeut, matråd av en dietist, recept på fysiska aktiviteter, rekommendation om att gå i en studiecirkel, tala med en diakon m.m. Med andra ord vill vi skapa ett livsstilscentrum som har en helhetssyn på människans behov. Friskvård kan vara mycket: aktivitet, kostförändringar, rökavslut, stresshantering, bearbetning av existentiella frågor m.m.
Eftersom regeringen uttryckligen har ett mål om att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen” så anser vi att regeringen bör stödja idén om att öppna ett livsstilscentrum. I Sundsvall finns långt gångna planer på att öppna ett centrum enligt den beskrivning som finns i motionen.
Hälsofrämjande åtgärder och friskvård innebär att nå fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och utgå från den individuella personens förutsättningar. Friskvård kan vara mycket; aktivitet, kostförändringar, vila, rökavslut, stresshantering, m.m. Friskvård syftar till att främja hälsa och är därmed en god investering både individuellt och i ett folkhälsoperspektiv.
Den livsstil vi väljer har stor betydelse för hälsan på lång sikt och hur vi förhåller oss till hälsorisker.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
|
|
Lars Lindén (kd) |
Gunilla Wahlén (v) |