Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i folkhälsoarbetet även medta åtgärder för att stimulera och bättre tillvarata trädgårdarnas betydelse från folkhälsosynpunkt.
Inte bara sjukskrivningsstatistiken är alarmerande utan även en rad andra uppgifter med anknytning till folkhälsofrågor, såsom övervikt, stress, stillasittande etcetera. Dessa antyder att vi i framtiden riskerar väsentligt ökad sjukfrånvaro och belastning på sjukvården. För att bromsa den illavarslande utvecklingen behövs många åtgärder, vilka i sin tur förutsätter de enskilda medborgarnas intresse och engagemang.
Det finns därför anledning att även vända på problemet: Hur kan vi locka många människor att minska sina egna hälsorisker? Vilka samhällsinsatser kan få påtagliga effekter genom att knyta an till människors vardag på ett positivt sätt? Det finns många sådana uppslag och flera har prövats med varierande framgång.
Det finns numera allt fler forskningsresultat som visar att livsstilen har större betydelse för varje människas hälsotillstånd och hälsoprognos än exempelvis var för sig arbete, boende och ekonomi. Att påverka människors livsstil är dock inte lätt i konkurrens med all annan information och påverkan. Kampanjer för minskad droganvändning, mera motion, ökad cykelanvändning, nyttigare föda etc har alla sin betydelse men har hitintills inte varit tillräckliga. De satsningar som nu förbereds för ökade insatser för friluftsmarker i tätorternas närhet (prop 2003/04:1 utgiftsområde 20 avsnitt 3.5.2.1) kan ytterligare bidra till att göra vardagsmotionerandet enklare och mera lockande.
En rad undersökningar pekar emellertid på ytterligare en folkhälsofrämjande aktivitet, som dock hitintills nästan helt har förbigåtts. Det gäller generellt betydelsen av upplevelser av natur, parker, trädgårdar och djur. Betydelsen av att främja tillgången på rekreationsmarker och möjligheten till kontakt med djur – särskilt hästar – har på senare tid uppmärksammats men däremot endast i ringa utsträckning betydelsen av parker och trädgårdar. I stället pågår eller diskuteras i många kommuner exploatering av uppskattade och därmed ur folkhälsosynpunkt värdefulla grönytor.
Det finns i Sverige runt räknat två och en halv miljon trädgårdar och planteringar, vilka utgör en viktig del av vardagsmiljön för många människor och då inte minst för många barn. Nära tre fjärdedelar av den vuxna befolkningen utför enligt SCB någon gång under året trädgårdsarbete, varav drygt hälften gör det regelbundet under året. Det innebär att trädgårdsarbete är den näst vanligaste fritidssysselsättningen utomhus. Detta ger avspänning, upplevelser och motion.
Men alla människor har inte tillgång till en trädgård. Riksdagens nyligen antagna övergripande miljömål anger att God bebyggd miljö skall innefatta möjligheter till lokal odling. Men denna aspekt på tätorternas miljö har ännu inte fått fotfäste i den praktiska samhällsplaneringen. I stället ses grönytor i dag allt oftare som reservmark för exploatering. Detta drabbar särskilt dem som bor i flerfamiljshus, för vilka kolonistugor och odlingslotter vanligen är den enda möjligheten att kunna få tillgång till odlingsmöjligheter. För många invandrare är tillgången på odlingslotter viktig såväl folkhälsomässigt som från integrationssynpunkt. De har sällan ekonomiska möjligheter att skaffa trädgård på annat sätt genom köp av småhus eller fritidshus.
Regeringen bör därför uppmärksamma vikten av att möjligheter till trädgårdsodling skyddas och utvecklas inom ramen för den fysiska samhällsplaneringen. Det bör exempelvis åligga länsstyrelserna i deras bevakning av att de generella miljömålen följs. De positiva aspekterna på trädgårdar och trädgårdsarbete bör vidare beaktas i det generella folkhälsoarbetet, exempelvis genom att olika berörda myndigheter även beaktar fritidsodlingens behov av mark, lämpligt växtmaterial, utvecklingsarbete, stöd till föreningsverksamhet etc.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Agneta Gille (s) |
Tone Tingsgård (s) |