Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att se till att barn och unga inte far illa till följd av att vuxna använder alkohol.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alkoholskatten inte skall sänkas. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i Sverige och i EU skall arbeta för en mer restriktiv alkoholpolitik.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
För många är måttlig alkoholkonsumtion förknippat med ökat välbefinnande. I Sverige lutar vi oss mot myten att vi inte behöver oroa oss, för i Centraleuropa dricker man vin varje dag och det går så bra så. Men det går inte så bra. Fakta säger någonting annat.
Alkoholrelaterade sjukdomar i t.ex. Frankrike är värre och flera än här hemma, åtminstone än så länge. Svenskarna börjar nämligen lägga sig till med kontinentala fasoner med vin och öl varje dag, och behåller samtidigt sitt helgdrickande. Den totala alkoholkonsumtionen ligger idag 25–30 procent högre än vad den gjorde i mitten av 1990-talet.
Under andra halvan av 1990-talet gjordes en förändring av Sveriges alkoholpolitik. Det betydde ökad tillgänglighet och lägre priser. Sverige gav efter för EU-kommissionens krav på ökade införselkvoter. De ökade möjligheterna till införsel från andra länder pressade fram sänkt alkoholskatt i Sverige. Därtill kom andra beslut av svenska politiker som inte beror på EU-medlemskapet, t.ex. lördagsöppet på Systembolaget och fler utskänkningstillstånd och generösare öppettider på krogarna.
Vi fick när alkoholskatten skulle sänkas år 2000 i budgeten igenom att 100 miljoner kronor skulle avsättas till barn till missbrukare och till barn i familjer där det förekommer våld. Detta är en cynisk, förfärlig budgetväxling. De stora förlorarna i alkoholens skugga är barnen. När föräldrar, syskon eller släktingar dricker sig berusade, även lite, blir de personlighetsförändrade och innebär en stor osäkerhet och otrygghet för barnen. Många barn och ungdomar får ta alldeles för stort ansvar. Den stora lojaliteten som finns hos barn, tillika viljan att upprätthålla skenet gör att många barn och unga lever i fruktansvärda förhållanden utan att någon i omgivningen vet om det. Större kunskaper i att kunna upptäcka att det kan vara alkohol som är problemet är viktigt för förskole- och skolpersonal. Man måste också ha kunskap om vad man skall göra, när man upptäcker ett barn i en sådan här situation. Dessutom krävs kringresurser, exempelvis förskolepsykologer, skolpsykologer och barn- och ungdomspsykiatriska kliniker som det går att få tid hos.
Samverkan mellan föräldrar, skola, socialtjänst, polis, idrottsrörelse och barnen och ungdomarna själva är av största vikt.
Alkoholen är en tickande ohälsobomb, förödande för människors välbefinnande, förödande för svensk ekonomi. Alkoholens samhällsekonomiska kostnader beräknas stiga mot 150 miljarder kronor per år (som en jämförelse, statens budget för rättsväsendet är 26,5 miljarder per år), kostnader som hotar att tränga undan viktiga välfärdsreformer.
Antalet rattfulla på våra vägar ökar. Antalet fall av alkoholrelaterade sjukdomar ökar för varje dag. Det har visat sig att nollkonsumtionen bland gravida kvinnor har övergivits.
Som de gamla sjunga kvittra de unga och berusningsdrickande bland unga och tyvärr också barn ökar katastrofalt. Cider och alkoläsk har haft stor framgång på marknaden och nu är en chokladdryck spetsad med sprit på väg in på Systembolagets hyllor. Enligt en färsk rapport från Stockholm visar det sig att sju av tio butiker sålde folköl till minderåriga.
1 oktober i år sänker Danmark alkoholskatten, Finland följer snart efter. T.o.m. finansministern har uttalat sig om att då måste nog Sverige följa det exemplet, för att inte folk skall åka till grannländerna och handla i stället.
Från 2004 blir införselkvoten ännu större. Då måste Sverige tillämpa EU:s ”indikativa” gränser, vilket betyder att varje person får införa 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl. Den s.k. indikativa ransonen motsvarar ungefär 23,9 liter ren alkohol. Det skulle räcka för cirka två och ett halvt års konsumtion av en genomsnittssvensk – idag, men får alltså införas vid varje resa. Kan man visa att man behöver mer, får man också ta in större mängder.
Betyder det här att man skall dricka upp sin ranson lite fortare, eller är det sälja respektive langa som gäller?
EU ser alkoholen som en jordbruksfråga. I Sverige är det en folkhälsofråga. Det är mycket svårt att driva folkhälsofrågor inom EU eftersom frihet för handel med varor och tjänster kommer först, och sedan får det gå som det vill med folkhälsan.
Sverige får inte återigen falla till föga och sänka skatten på alkohol. Regering och riksdag måste ta alkoholhotet på allvar. På kontinenten har man till slut börjat våga se att alkohol är ett stort problem. Alkoholrelaterade sjukdomar är vanligare än i t.ex. Sverige. Ungdomarna är friare från sina föräldrar än vad föräldrarna var och ungdomsfylleriet är stort och mycket omskakande för den äldre generationen. Tillsammans kanske vi kan se att det är vissa friheter som är skadliga.
Vi uppmanar regeringen att verka för minskade införselkvoter.
Sverige skall också föregå med gott exempel och kämpa emot alkoholreklam.
|
Stockholm den 3 oktober 2003 |
|
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
|
|
Lotta N Hedström (mp) |
Ingegerd Saarinen (mp) |