Motion till riksdagen
2003/04:So400
av Elina Linna m.fl. (v)

Äldreomsorg på finska


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en handlingsplan för äldreomsorg på finska.

Motivering

Andelen utlandsfödda äldre ökar i Sverige. År 1999 utgjorde de 8,7 procent av gruppen äldre (över 65 år) och förra året utgjorde de 10 procent. Den klart största gruppen av utlandsfödda är de som kommer från Finland. Den gruppen skiljer sig från de andra stora grupperna på så sätt att sverigefinnarna numera tillhör gruppen nationella minoriteter.

Sveriges riksdag beslutade enhälligt 2/12 1999 om en samlad minoritetspolitik till skydd för de nationella minoriteterna i Sverige. Redan i förarbetet till beslutet, i kommittébetänkanden och regeringens proposition, betonades vikten av att äldrevård ska ges på modersmålet, bl.a. för finsktalande äldre. I betänkandet ”Steg mot minoritetspolitiken” (SOU 1997:192) föreslogs, beträffande rikstäckande åtgärder, att

finsktalande äldre i de kommuner där det finns tillräckligt många äldre som använder finska skall ges en lagfäst rätt att få hela eller en del av den äldreomsorg som erbjuds i kommuner av personal som behärskar finska och att innan lagförslag utformas bör en översyn göras av i vilka kommuner det finns tillräckligt många äldre som använder och som är i behov av äldreomsorg samt vilka resurser som finns i dessa kommuner när det gäller personal som behärskar dessa språk.

Efter riksdagsbeslutet gavs Socialstyrelsen i maj 2000 i uppdrag att kartlägga och redovisa exempel på hur kommunal äldreomsorg kan organiseras för att svara upp mot de äldre sverigefinnarnas behov. Uppdraget redovisades till Socialdepartementet i juni 2001 i rapporten ”Äldreomsorg för finsktalande i Sverige”. Av rapporten framgick bl.a. att det endast fanns 95 lägenheter i seniorboenden, 181 platser i särskilda boenden där de boende kan få hjälp av finsktalande personal och att det bara i två kommuner fanns hemtjänstgrupper där insatser kontinuerligt kunde ges på finska. Vidare konstaterades i rapporten att äldreomsorg med finsktalande personal ofta kan ordnas utan ökade kostnader.

Det har gått två år sedan dess. Utbudet av finskspråkig äldreomsorg har bara ökat marginellt. Behovet av finskspråkig äldreomsorg ökar ständigt. Därför behöver det vidtas åtgärder för att påskynda uppbyggnaden av finskspråkig äldreomsorg i hela landet. Detta är en fråga som inte bara kan hanteras lokalt, utan det krävs en nationell strategi. Vi anser att en handlingsplan för äldreomsorg på finska bör initieras omgående. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2003

Elina Linna (v)

Siv Holma (v)

Karin Thorborg (v)