Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av informationsinsatser till kvinnor om alkoholens skadeverkningar samt om behovet av ökade forskningsinsatser på området kvinnor och alkohol.
Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med ca 25 % de senaste tio åren. Det har uppmärksammats i olika studier att kvinnors alkoholkonsumtion har ökat lavinartat. Dessutom har vi flera nya alkoholbaserade produkter som alkoläsk och alkoglass. Fler dricker mer och tidigare i åldrarna. När motboken avskaffades 1955 gick det 1 alkoholiserad kvinna på 50 alkoholiserade män, idag är förhållandet 1 till 3. I statistik från Brottsförebyggande rådet har visats att andelen kvinnliga rattfyllerister för 25 år sedan var drygt 4 % medan siffran hade stigit till 10 % förra året. Kvinnors andel av totalkonsumtionen är nu 30 %. Det kan konstateras att kvinnorna inte bara tagit över mäns sätt att arbeta och deras arbetstempo utan också mäns alkoholvanor. Även om vi strävar efter jämställdhet mellan kvinnor och män så finns det stora skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att klara av samma alkoholkonsumtion. Det finns fysiologiska förutsättningar som skiljer, en kvinna tål inte lika mycket alkohol som en man oavsett om de har samma vikt. Detta får till följd att kvinnor utvecklar alkoholberoende snabbare som får skador på hälsan till följd.
Resurserna för att motverka alkoholens skadeverkningar måste anpassas även till kvinnors problem. De nya högkonsumenterna sägs vara högutbildade, välbetalda kvinnor med ett intensivt uteliv med mycket alkohol mellan 28 och 38 år. Det är också oroande att nya forskningsrön har kommit fram till att unga kvinnor som blir gravida (tre av tio) fortsätter att konsumera alkohol under graviditeten. För att nå dessa kvinnor behövs opinionsbildning, företrädesvis på arbetsplatserna. Normbildning, attityder och värderingar behöver förändras om vi i framtiden ska kunna skapa ett samhälle fritt från dyra kostnader för alkoholrelaterade rehabiliteringsinsatser. Det behövs ett brett folkrörelseengagemang för att kunna bryta trenden. ALNA arbetar med att minska alkohol- och andra drogproblem i arbetslivet och KSAN Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor som är ett samarbetsråd för 29 av Sveriges kvinnoorganisationer arbetar riktat mot arbetsplatser och kvinnor. Dessa, med flera liknande organisationer, måste tillförsäkras resurser så att de kan nå ut med information om alkoholens skadeverkningar till kvinnorna.
Kvinnors missbruk upptäcks inte så tidigt. När det väl upptäcks har det hunnit gå ganska långt och de är i mycket dåligt skick när de kommer till behandling. Kvinnor har ett annat sätt att söka hjälp för sina problem. De söker sig till primärvården eller psykvården medan män lättare kan inse sina problem och därför söker sig till missbrukarvården direkt.
Någon kartläggning av ett eventuellt samband mellan det ökande sjuktalet och ett dolt missbruk finns ännu inte. Den forskning som idag bedrivs för att förebygga alkoholproblem utförs till största delen på män. Enligt Kari Lossius, forskare på Hjellestad Klinikken i Norge, är det endast 10 procent av den tillgängliga västvärldens forskning som är gjord på kvinnor. Resultatet från forskningen på män tillämpas dock även på kvinnor vilket, som var och en kan förstå, kan ge felaktiga resultat. Forskningsinsatser måste även riktas mot kvinnor och alkohol samt andra droger. Jämförande studier och forskning inom EU borde vara intressant att genomföra eftersom problemet med alkoholens skadeverkningar torde vara stort även i de övriga medlemsländerna.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Christina Axelsson (s) |
Hillevi Larsson (s) |