Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att införa en regel avseende barns egna inkomster liknande de regler som gäller för underhållsskyldighet.
De allra flesta ungdomar som sommarjobbar får på så sätt egna pengar som de själva förfogar över. Men för de 46 000 ungdomar som har föräldrar som behöver socialbidrag för att klara familjens försörjning gäller andra villkor. Om de lyckas få ett sommarjobb är det långt ifrån självklart att de själva kan bestämma hur de skall använda sin inkomst. Om de har oturen att bo i ”fel” kommun sänks socialbidraget för deras familj på grund av att barnet tjänar extrapengar. Det är orimligt att det är så olika bedömningar i olika kommuner. I de kommuner där ungdomars sommarjobb minskar familjens socialbidrag förutsätts barnet bidra till familjens försörjning. Sådana krav ställs inte på barn i andra familjer.
Det är en mycket viktig signal till en ungdom att arbete lönar sig! Genom att söka och få ett extrajobb kan ungdomen få råd till det där lilla extra som en förälder som uppbär socialbidrag aldrig kan bidra till. Ungdomen kan påverka sitt eget liv och framtid genom sitt eget arbete. Motsatsen finns annars att ungdomar tar möjligheten att arbeta ”svart” eller inte alls.
Ingen är dömd att ”ärva” den socialt utsatta situation som det är att inte kunna försörja sig själv. Ungdomen behöver uppleva själv att han eller hon har andra möjligheter jämfört med sina föräldrars temporära eller permanenta situation. Erfarenhet av att ha feriearbete kan inte nog överskattas när det sedan gäller att få ett arbete på ordinarie arbetsmarknaden.
Så många som sex av tio barn med utländsk bakgrund bor i en familj som behöver socialbidrag för sin försörjning. Ungdomar med utländsk bakgrund drabbas därmed i stor utsträckning av kommunernas regler för socialbidrag och sommarjobb, vilket kan uppfattas som diskriminerande. Vi vet från studier att många invandrare är oroliga för sina barns framtid. En högst berättigad oro, eftersom ungdomar med utländsk bakgrund trots likvärdiga eller bättre betyg än sina svenska kamrater har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför är det särskilt allvarligt att reglerna för socialbidrag och sommarjobb påverkar dessa ungdomar och deras familjer i så hög grad.
Rädda Barnens rapport Sommarjobb och socialbidrag – en kartläggning av kommunernas regler, 2003 visar följande:
I mer än 40 procent av de 208 kommuner som svarat på Rädda Barnens enkät reducerar socialtjänsten familjens socialbidrag om barnen sommarjobbar.
Mer än 46 000 ungdomar i åldern 13–17 år lever i familjer som uppbär socialbidrag och påverkas därmed av kommunernas regler för socialbidrag och sommarjobb.
De kommunala reglerna för socialbidrag och sommarjobb varierar stort. I 120 kommuner påverkar barns sommarjobb inte socialbidraget alls. I 66 kommuner sänks socialbidraget när barnet tjänat ett visst belopp. I 15 kommuner reduceras bidraget efter att barnet arbetat ett visst antal veckor och eller tjänat ihop ett visst belopp. I åtta kommuner görs en individuell bedömning.
För en 16-åring som lever tillsammans med sin mor som uppbär socialbidrag innebär sex veckors arbete mot en lön på 15 000 kronor att han eller hon efter det att familjens socialbidrag minskats netto får behålla 5 000 kronor i Härryda, 2 000 kronor i Hedemora och 15 000 kronor i Hallstahammar.
Barn med utländsk bakgrund löper högre risk att inte få behålla sina inkomster från sommararbete jämfört med barn med svensk bakgrund eftersom deras familjer i högre utsträckning än andra får socialbidrag.
De olika reglerna bygger också in marginaleffekter i ungdomars feriearbete, vilket gör att det i många fall inte lönar sig att sommarjobba alls. Ungdomar har små möjligheter att påverka sin familjs ekonomiska situation. De regler som nu används i många kommuner innebär i praktiken att ungdomar straffas för att deras föräldrar behöver socialbidrag. Skälen till att föräldrarna behöver socialbidrag kan knappast vara något som ungdomen kan lastas för eller skall behöva åtgärda. Ungdomarna i dessa familjer får mindre möjlighet än andra barn att tjäna egna pengar och därmed också mindre möjlighet än andra ungdomar att styra sina egna liv.
Paralleller kan dras till när föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms. Hänsyn skall då tas till barnets egna inkomster. Mindre inkomster av feriearbete och liknande påverkar vanligen inte föräldrarnas underhållsskyldighet. Det är endast inkomster över 48 000 kr som beaktas och medför att underhållstödet minskas med 50 procent av överskjutande belopp.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Hillevi Engström (m) |
|
|
Marita Aronson (fp) |
Gunilla Tjernberg (kd) |
|
Peter Pedersen (v) |
Annika Qarlsson (c) |
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Johan Pehrson (fp) |
Inger Davidson (kd) |
|
Cristina Husmark Pehrsson (m) |