Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om instiftande av en demensombudsman.
”Delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade inom samhällets alla områden – det är grundtanken i FN:s standardregler. I 22 regler preciseras vilka förutsättningar som krävs för delaktighet och jämlikhet, vilka huvudområden som är väsentliga och med vilka medel man kan genomföra förändringar. FN:s standardregler ställer politiska och moraliska krav. Krav som regeringen ställer sig bakom: ”Alla i samhället, regeringen, offentliga organ på alla nivåer, företag, organisationer med flera, har ett ansvar för att reglerna blir kända och respekterade och att den vision om ett samhälle för alla, som reglerna uttrycker, också blir verklighet.”
Dementa personers kränkta rättigheter har uppmärksammats upprepade gånger av massmedia. I Gislaved blev kränkningen av en dement kvinna inspelad på band av en anhörig. I Halmstad blev en gravt dement person inlåst och bröt på grund av detta handleden. I Skaraborgs län kunde åklagaren inte pröva ett misstänkt ärekränkningsbrott mot en dement på grund av en lucka i lagen.
Idag är det Handikappombudsmannen som bevakar de funktionshindrades, däribland dementas, rättigheter. Då demens, till skillnad från många andra funktionshinder, är degenererande och leder till kognitiv svikt anser jag att det behövs en särskild demensombudsman för att bevaka rättigheterna för de cirka 125 000 dementa i Sverige.
En demensombudsman föreslås vara talesman för de dementa som ibland inte kan göra sig själva hörda. Vidare föreslås att en demensombudsman skall medvetandegöra de dolda missförhållanden som en del dementa lever med, såsom exempelvis fysisk och psykisk misshandel. Demensombudsmannen föreslås även verka för att brister i lagar och förordningar uppmärksammas.
|
Stockholm den 2 oktober 2003 |
|
|
Rosita Runegrund (kd) |
Ingemar Vänerlöv (kd) |