Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om unga kvinnors läkemedelskonsumtion.
Man kan inte medicinera bort det som gör ont i livet. Men vi ska ta till oss de landvinningar som gör att människor kan få bot och lindring. Det gäller inte minst psykiska sjukdomar.
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och tonåringar har ökat under hela 1990-talet. Ökningen är särskilt uttalad bland flickor och unga kvinnor. När det gäller psykisk hälsa bland svenska ungdomar har det i olika undersökningar under de senaste 10–15 åren rapporterats att framför allt unga kvinnor upplever ökad förekomst av psykosomatiska symptom som huvudvärk och ont i magen. Rapporter från till exempel Barnombudsmannen och Folkhälsoinstitutet visar att alltfler barn och ungdomar känner sig stressade. Risken är naturligtvis stor att stressen följer dem också längre fram i livet.
Socialstyrelsens kvartalsrapport 2001:3 om användning av läkemedel har som tema barns och ungdomars läkemedelsanvändning. Socialstyrelsen menar att det finns anledning att följa utvecklingen av förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar.
I den aktuella rapporten sägs att användningen har ökat under hela 1990-talet. Ökningen beror framför allt på introduktionen av de antidepressiva läkemedel som kallas SSRI-preparat.
Dessa läkemedel introducerade en ny behandlingsstrategi som baseras på teorin att det framför allt är signalsubstansen serotonin som är involverad vid utvecklingen av depression. SSRI-preparaten ökar halten av denna substans i centrala nervsystemet. De används också på andra tillstånd som t.ex. olika ångestsjukdomar.
En del forskare menar att depression fortfarande är ett tillstånd hos tonåringar som inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Andra menar att det samtidigt kan finnas risk för indikationsglidning, d.v.s. att läkemedel förskrivs på lindrigare depressiva symptom när åtgärden egentligen borde vara en annan.
Från de data som finns i receptregistret går det inte att avgöra om ”rätt” person fått läkemedlet. I verkligheten kan det vara så att det förekommer både under- och överförskrivning.
Användningen ökar framför allt på grund av att det tidigare inte fanns några läkemedel som fungerade väl vid behandling av dessa tillstånd hos barn och ungdomar. De äldre läkemedlen hade mer kända biverkningar än de nyare SSRI-preparaten. Utprovning av läkemedel sker på vuxna, huvudsakligen på vuxna män.
I åldersgruppen 15–18 år har förskrivningen av antidepressiva läkemedel tredubblats under de senaste fyra åren. Även i åldersgruppen 10-14 år har användningen ökat mellan åren 1998 och 2001. De största ökningarna av förskrivningar har skett bland kvinnor i åldern 15 till 18 år.
Socialstyrelsen konstaterar också att resultat från studier och forskning visar att självrapporteringen av psykisk ohälsa ökat hos barn och tonåringar. Det finns dock i dagsläget inga data på nationell nivå som visar att insjuknandet i klinisk depression ökat, även om vissa studier pekar på det. Men det är uppenbart att läkemedel även tas till istället för att man tar itu med orsakerna till att de används. Det är djupt oroande att antalet självmord nu åter ökar.
Hälsan är fortfarande i stor utsträckning klassbunden. Villkoren i arbetslivet, utbildningsnivå och ekonomisk standard är avgörande faktorer. Vi vet t.ex. att generellt sett har högutbildade bättre kostvanor och motionerar mer än dem som bara har grundskoleutbildning. De med lägre inkomster och lägre utbildning har högre alkoholkonsumtion. De tar inte heller i samma omfattning del av nya behandlingsmetoder.
Uppgifter har inhämtats om Apotekets försäljningsstatistik år 2001 avseende lugnande medel, sömnmedel och antidepressiva, till kvinnor i riket. För läkemedelsanvändningen ur medicinsk synvinkel brukar måttenheten DDD användas. Den är bestämd av WHO och ger ett mått på hur stor del av befolkningen som behandlas per dygn. Det finns dock svårförklarliga geografiska skillnader som bör analyseras.
Unga kvinnors användning av antidepressiva läkemedel är en angelägen och fortfarande i stora delar outredd fråga. Vi behöver ökade kunskaper som grund för det fortsatta arbetet att förebygga besvären och ge bot och lindring när de uppkommer.
|
Stockholm den 1 oktober 2003 |
|
|
Carina Hägg (s) |
Birgitta Ahlqvist (s) |