Riksdagen avslår proposition 2003/04:146.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att avskaffa åldersgränsen för offentlig ersättning till läkare och sjukgymnaster.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som ger rätt till ersättningsetablering för läkare och sjukgymnaster.
Regeringens förslag om att höja åldersgränsen för läkares och sjukgymnasters rätt till offentlig ersättning till 70 år är ett steg i rätt riktning och fullföljer tidigare riksdagsbeslut om att höja åldersgränsen för tandläkare och tandhygienister. Enligt Centerpartiet bör dock åldersgränsen helt avskaffas. Riksdagen bör besluta att avslå motionen.
Centerpartiet anser generellt att äldres kompetens och vilja att bidra på samhällslivets olika plan bättre bör tillvaratas. Med högre genomsnittlig livslängd är det naturligt att fler människor vill arbeta även efter pensionsåldern. En ökad delaktighet av äldre i arbetslivet bidrar till minskad ålderssegregering och ökad livskvalitet för de äldre som frivilligt väljer att arbeta efter pensionsåldern.
Mot bakgrund av förändringarna i befolkningens sammansättning är det av största vikt att bättre ta till vara äldres kompetens och engagemang. Redan i dag råder det stor brist på läkare och sjukgymnaster. Pensionsavgångarna av läkare kommer enligt bl.a. AMS att bli omfattande under de närmaste femton åren. Om personer inom dessa professioner väljer att arbeta några år ytterligare kan det avsevärt mildra bristsituationer.
Personers lämplighet att verka inom ansvarsfyllda professioner inom tand- och sjukvården bör, oavsett ålder, prövas individuellt inom ramen för Socialstyrelsens tillsynsansvar. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med förslag om att avskaffa åldersgränserna för rätt till offentlig ersättning för läkare, sjukgymnaster, tandläkare och tandhygienister.
Möjligheten att överlåta rätten till offentlig finansiering i samband med överlåtelse av mottagning är viktig för att ge privatpraktikanter drivkrafter att fortsätta investera i modern utrustning även när tidpunkten för pensionering närmar sig. Osäkerheten om landstingets benägenhet att sluta vårdavtal med en ny innehavare av praktiken medför att praktikens värde kraftigt sjunker. Detta kan medföra att den tidigare ägaren gör stora förluster och att gjorda investeringar inte kan återvinnas. Mot denna bakgrund bör riksdagen begära att regeringen återkommer med förslag som gör ersättningsetablering möjlig.
|
Stockholm den 27 maj 2004 |
|
|
Kenneth Johansson (c) |
|
|
Annika Qarlsson (c) |
Jan Andersson (c) |
|
Margareta Andersson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Sofia Larsen (c) |
Birgitta Sellén (c) |