Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mycket snabbare klassa och förbjuda olika kemiska substanser som används i droger.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta polisen beslagta och förstöra kemiska substanser som använts som narkotika.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortbildning av personal som arbetar med barn och ungdomar.1
1Yrkande 3 hänvisat till UbU.
Vi möts av olika rapporter där alla visar på att droganvändningen i Sverige ökar. Alltfler ungdomar kommer i kontakt med och prövar på olika droger. Tyvärr har vi också sett hur många kanske framförallt yngre provar och mixar droger som i värsta fall leder till livshotande skador och men. Den nya och mer liberala syn på knark som breder ut sig är både farlig och kan få fruktansvärda konsekvenser.
Om vi skall komma tillrätta med droganvändandet kvävs ett målmedvetet arbete och tydliga signaler från riksdag och regering att vi inte accepterar den nya och mer tillåtande synen på alkohol och andra droger.
Det finns många olika droger i omlopp och priset har dessutom sjunkit. Särskilt har man märkt av detta i södra Sverige där mycket knark kommer in via Öresundsbron. I Skåne har man sett att skador på bukspottskörteln ökat markant till följd av drogmissbruk. Sedan 1999 har dessutom skrumplever ökat med 40 % i Stockholm. Tillgängligheten till drogen har ökat markant idag och även toleransen har ökat.
Det är – fler som dricker mer
– fler som käkar piller
– fler som provar knark.
Vilka kostnader innebär det för samhället? Enligt IOGT-NTO är kostnaderna per år för drogrrelaterade skador:
Alkohol 80 miljarder kronor
Narkotika 30 miljarder kronor
Tobak 30 miljarder kronor
Trafikolyckor 20 miljarder kronor
Drogmissbrukare är uppfinningsrika och det verkar inte hjälpa med narkotikaklassning av en speciell kemisk sammansättning.
När lagen om förbud av hälsofarliga varor kom 1999, var tanken att den skulle vara till hjälp för polisen vid klassning av olika preparat. Men verkligheten är ofta svår att förutspå och lagen är inte längre särskilt verkningsfull.
Uppfinningsrikedomen är stor inom narkotikaområdet. När GHB för några år sedan klassades som narkotika dröjde det inte länge förrän nästa ”nya” drog fanns på marknaden, nämligen GBL. Detta preparat är ett rengöringsmedel och bedöms därför här i Sverige som svårt att klassa som narkotika, men det är inte mindre farligt för att det är ett legalt berusningsmedel. Vårt grannland Danmark har enligt uppgift redan klassat GBL som narkotika. När regeringen i Sverige skyller på EU och att vi inte kan förbjuda preparat som är tillåtet där, så kan vårt grannland Danmark gå före och visa vägen.
Polisen måste ha ett större handlingsutrymme och reagera snabbare än idag vad gäller att beslagta och förstöra olika preparat som används som narkotika.
Vi vuxna måste också visa en någorlunda gemensam attityd mot droger och lära ungdomar att användandet av alkohol och droger förstör hälsan på lång sikt.
Undervisningen i skolan behöver stärkas beträffande information om droger. Där behövs dels kampanjer i samarbete med goda förbilder, t.ex. idrottsmän och idrottskvinnor, dels behövs också kontinuerligt arbete i skolan där all personal är involverad. För att klara detta behövs fortbildning av personal som arbetar med barn och ungdomar.
|
Stockholm den 25 september 2003 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
Birgitta Carlsson (c) |